Riksbanken publicerade i dag, onsdag, protokollet från det penningpolitiska mötet den 18 december 2019 då Riksbankens direktion beslutade att höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent.

Riksbankens skriver i sin summering att inflationen − som legat nära inflationsmålet på 2 procent under en längre tid − under de senaste månaderna utvecklats som Riksbanken förväntade sig. Resursutnyttjandet väntas även fortsatt vara ganska normalt samtidigt som inflationsutsikterna sammantaget är oförändrade, vilket innebär att förutsättningarna för en inflation nära målet fortsätter att vara goda.

”En majoritet av ledamöterna bedömde därför att det var lämpligt att, i linje med prognosen från oktober, nu höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent.”

Två ledamöter reserverade sig mot beslutet att nu höja räntan och argumenterade för att detta i stället borde ske en bit in på prognosperioden.

Som ett svar på en svagare konjunktur har Riksbanken under året successivt sänkt prognosen för hur mycket räntan kommer att höjas de kommande åren, vilket flera ledamöter påpekade.

ANNONS
ANNONS

På längre sikt är det troligt att räntan är högre än noll.

”Men givet det låga ränteläget i världen och den osäkerhet som finns kring konjunktur- och inflationsutvecklingen, är det enligt direktionen svårt att nu avgöra när det är lämpligt att höja räntan nästa gång. Med en reporänta på noll procent de kommande åren och Riksbankens omfattande köp av statsobligationer är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv”, skriver Riksbanken.

Direktionen diskuterade också perioden med negativ styrränta och man utesluter inte att reporäntan kan bli negativ i framtiden.

”Flera ledamöter resonerade kring perioden med negativ styrränta. Man konstaterade att den varit ett viktigt skäl till att konjunkturen varit så stark de senaste åren och till att inflationen kommit tillbaka till målet. Men man menade också att det behövs mer analys kring vilka effekterna kan bli om negativa räntor upplevs som mer permanenta. Givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden periodvis kan komma att bli negativ, menade man. Penningpolitiken anpassas som alltid om förutsättningarna förändras.”