Fem bolag står för över 21 procent av hundra års värdeskapande på den amerikanska börsen. På Stockholmsbörsen har Atlas Copco och Volvo historiskt burit indexet på liknande sätt. Nu varnar forskare för att den passiva sparrevolutionen riskerar att förstärka snedvridningen ytterligare.
Bara 3,7 procent av alla aktier skapar hela börsens avkastning
Ny forskning visar att du med stor sannolikhet förlorat pengar på de flesta enskilda aktier du någonsin ägt. Inte på ett år eller fem, utan på hundra.
Forskaren Hendrik Bessembinder vid Arizona State University har gått igenom avkastningen för 29 754 aktier på den amerikanska börsen mellan 1926 och 2025. Medianavkastningen, den vanligaste utkomsten, landade på minus 6,9 procent. 60 procent av alla aktier minskade i värde under perioden de var noterade.
All avkastning skapades av 3,7 procent av bolagen. Resten var förlorad tid och förlorade pengar.
Fem bolag äger historien
Apple, Nvidia, Microsoft, Alphabet och Amazon har ensamma genererat 21,4 procent av allt värdeskapande på den amerikanska börsen under hundra år. 46 aktier stod för hälften av all avkastning.
Det är en koncentration som saknar historiskt motstycke. De åtta största techbolagen utgör nu 27 procent av det globala aktieindexet och handlas i praktiken som ett enda jättebolag, enligt Nordeas Robert Næss.
Trenden accelererar i AI-eran. Nvidia har återtagit positionen som världens mest värdefulla börsbolag med ett marknadsvärde på 3 430 miljarder dollar. Varje ny sparkrona i en indexfond slussas automatiskt rakt in i dessa bolag.
Indexfondens blinda fläck
Bessembinders data ger ett övertygande argument för indexfonder. De köper automatiskt vinnarna och säljer förlorarna.
Warren Buffett skrev i Berkshire Hathaways årsredovisning 2013 att hans arv ska förvaltas med 90 procent i en billig S&P 500-indexfond och 10 procent i korta statsobligationer. Hemligheten bakom hans egen förmögenhet är tid och ränta-på-ränta-effekten.
Här uppstår paradoxen
Passiva indexfonder kan aktivt bidra till att driva nästa stora börsbubbla, varnar Harvardforskaren Xavier Gabaix. Enligt hans forskning kan en enda investerad dollar höja det samlade marknadsvärdet med 3 till 8 dollar på grund av indexfondernas förstärkningseffekt.
Morgan Housel beskriver mekanismen i sin bok ”The Psychology of Money”. Mer än 40 procent av alla aktier i Russell 3000 hade förlorat över 70 procent av sitt värde sedan 1980 för att aldrig återhämta sig. All avkastning kom från 7 procent av aktierna.
Aktiv förvaltning dömd att misslyckas
Det betyder att aktiv förvaltning är dömd att misslyckas för de flesta. 79 procent av de amerikanska fondförvaltarna av storbolag slog inte S&P 500 i fjol, sextonde året i rad.
Logiken tvingar spararna in i index. Men ju mer kapital som flödar in passivt i index, desto mindre analyseras de enskilda bolagen. Historiskt dyrt att följa efter ”dumma pengar”, konstaterar analytiker.
Vem sätter priserna när ingen längre gör grovjobbet?
Samma mönster på Stockholmsbörsen
Bessembinders forskning handlar om USA, men mönstret är likadant för svenska sparare.
Atlas Copco, Volvo och de stora verkstadsbolagen har drivit Stockholmsbörsens uppgångar på liknande sätt som Apple och Nvidia bär S&P 500.
Svenska sparare har 3 000 miljarder kronor i globala fonder. Techjättar har vuxit från 15 procent till över 30 procent av det amerikanska indexet. Det innebär att en stor del av svenska folkets pensionskapital i praktiken är placerat i en handfull amerikanska techbolag.
Kasino eller marknadsplats
Det finns en filosofisk dimension i Bessembinders data som sällan diskuteras.
Om bara 3,7 procent av alla aktier skapar all avkastning, och resten antingen försvinner eller underpresterar korta statsobligationer, är börsen då en marknadsplats för näringslivet? Eller ett kasino där odds och utfall styrs av ett fåtal globala monopol?
Indexfonderna löser problemet för den enskilde spararen. Men de skapar ett systemiskt dilemma. När koncentrationen blir extrem gör det nedgångar mer dramatiska när de väl kommer.
Mindre bolag, de som saknar plats bland indexens tungviktare, svälts på kapital. Kapital som i stället koncentreras till de bolag som redan är störst, enbart för att de är störst.
Charlie Munger sa det bäst:
”Om du tar bort några av Berkshires bästa investeringar är vår långsiktiga avkastning rätt så genomsnittlig.”
Det gäller hela aktiemarknaden. Och det borde oroa fler än det gör.
Fakta: Bessembinders 100-årsstudie
- 29 754 aktier undersökta, USA 1926–2025
- 855 000 miljarder kronor i värde skapat
- Medianavkastning: –6,9 procent
- 60 procent av aktierna minskade i värde
- 3,7 procent av bolagen skapade all avkastning
- 46 aktier stod för halva avkastningen
- 79 procent av fondförvaltarna slog inte S&P 500 i fjol
Källa: Hendrik Bessembinder, ”One Hundred Years in the U.S. Stock Markets”
