Ett politiskt experiment i Stockholms tunnelbana med öppna spärrar slutade med tappade biljettintäkter, mer fusk och en nota på miljonbelopp. Frågan är inte bara vad som hände – utan varför.
Ny rapport: Öppna spärrar i tunnelbanan blev en dyr läxa
Tillfället gör tjuven
Det finns ett gammalt talesätt: ”Tillfället gör tjuven.” Men ibland är sanningen nästan den motsatta: tjuven gör tillfället. Om systemet är öppet och kontrollen låg kommer någon förr eller senare att testa gränserna.
Det fick SL erfara när man under ett år testade öppna spärrar på tunnelbanestationen Näckrosen i Sundbyberg. Spärrarna stod kvar, men var låsta i öppet läge. Resenärerna skulle själva validera sina biljetter vid särskilda stolpar.
Resultatet blev tydligt – och dyrt, skriver Bussmagasinet.
Ny i Stockholm? Här är tio regler du måste kunna
Välkommen till Stockholm. Du kan ha bokat bord på rätt krog, checkat in på rätt hotell och köpt SL-kort i appen. Det räcker inte. I här avgörs din sociala
1,5 miljoner i tappade intäkter
Enligt SL:s egen utvärdering tappade kollektivtrafiken omkring 1,5 miljoner kronor i biljettintäkter under försöket. Samtidigt kostade själva projektet ungefär en miljon kronor att genomföra.
När spärrarna öppnades förändrades också beteendet hos resenärerna. Många som faktiskt hade giltig biljett slutade helt enkelt att blippa den.
Ungefär var tredje resa validerades inte.
Det betyder inte automatiskt att alla plankade. Men för ett system som bygger på statistik och kontroll blir effekten densamma: intäkter försvinner och överblicken minskar.
Fusket ökade snabbt
Det verkliga problemet blev ändå fusket.
Innan försöket låg andelen plankning runt en procent. När spärrarna öppnades började siffran stiga månad för månad. Efter nio månader låg fusket på cirka tio procent.
När SL ökade biljettkontrollerna sjönk siffran till tre till fem procent. Med ytterligare åtgärder pressades fusket ned till ungefär två procent.
Men lärdomen var tydlig: utan tydlig kontroll växer fusket snabbt.
Läs även: Analys: Skåne Aviation vill rädda Bromma – men riskerar att bli ännu ett flyghaveri
En oväntad effekt: fler stölder i området
Experimentet fick också konsekvenser utanför själva tunnelbanan.
En Ica-butik i närheten av stationen uppgav att den drabbades av en stöldvåg efter att spärrarna öppnats. Enligt personalen såg tjuvar den öppna spärrlinjen som en enkel flyktväg ner till perrongen.
Det gjorde det möjligt att snabbt försvinna från butiken och försvinna ner i tunnelbanan innan någon hann ingripa.
Uppgifterna fick bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) att såga pilotprojektet, skriver DN.
Populärt – trots kostnaden
Samtidigt finns en intressant paradox.
Trots ökade kostnader och mer fusk uppskattade resenärerna de öppna spärrarna. Ungefär sju av tio uppgav att de tyckte att det var positivt.
Tryggheten på stationen påverkades heller inte negativt, enligt utvärderingen.
Det betyder att försöket på ett sätt fungerade – men inte ekonomiskt.
Politisk strid om försöket
Redan från början var projektet politiskt kontroversiellt.
Försöket genomfördes under styret av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den borgerliga oppositionen var kritisk.
Regionrådet Jakop Dalunde från Miljöpartiet menar att skyltningen borde ha varit tydligare och pekar på Köpenhamn som exempel.
”Passerar du denna gräns utan giltig biljett blir det dryga böter”, står det där.
Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons från Moderaterna är betydligt hårdare i sin kritik.
”Det här är ett dyrt experiment som tar pengar från busstrafiken och lägger dem på dumheter.”
Den eviga frågan
Fallet Näckrosen säger något större om kollektivtrafik – och kanske om mänskligt beteende.
De flesta människor gör rätt för sig. Men om systemet gör det väldigt enkelt att fuska kommer en del att göra det.
Frågan blir därför inte bara hur mycket kontroll som behövs.
Utan hur enkelt man egentligen ska göra det att fuska.
Läs även: Operakällaren stänger i fem år – Viggo minns sina besök
