Lingegård ut – Abrahamsson in: statens meningslösa schackspel med SJ

ICA-bossen styr tågen

Nu har SJ:s ordförande Kenneth Bengtsson förflyttat en statlig flygplatsdirektör till ett statligt tågbolag. Och ja, Kenneth var tidigare en tung boss på ICA. Ser ni mönstret? Personer flyttas runt i det statliga systemet utan någon som helst djupare kunskap om verksamheten de faktiskt ska leda.

Läs även: Analys: Arlanda har blivit en statsfinansierad taxfree-butik med flygskam i bakfickan

Från E.on till Arlanda till SJ – ett schackspel

Den nya statliga tågchefen Jonas Abrahamsson har förstås ingen tidigare erfarenhet av tåg. Han var före sitt chefsjobb på Swedavia chef på… E.on. Under hans tid på Swedavia gick inrikesflyget i Sverige från dåligt till uselt och Arlanda förvandlades från en flygplats till en gigantisk taxfree-butik med hutlösa priser. Visst, man byggde ett gigantiskt krog- och shoppingstråk. Men flygbolagen? De behandlades som något katten släpat in.

BRA:s ägare Per G. Braathen påpekade detta gång på gång utan att få gehör. Till slut tröttnade han på Bromma, sålde linjerna till SAS och flyttade verksamheten till Arlanda. Resultatet är i praktiken ett monopol på inrikesflyg – högre priser och usel infrastruktur. Fråga valfri gotlänning om du vill veta mer om detta helvete. 

Lingegårds SJ – okej men låst

Vad ska man då säga om Monica Lingegårds insats på SJ? Ja, utifrån förutsättningarna har det gått helt okej. SJ är, precis som Swedavia, ett statligt verk förklätt till ett företag. Då får man ro med de åror som Trafikverket tillhandahåller. Det är alltså inte Lingegårds fel när det blir signalfel eller när rostiga elledningar från femtiotalet rasar ihop.

Vore SJ ett riktigt aktiebolag skulle man lägga ner hälften av linjerna och satsa allt på de lönsamma. Alltså direktlinjer mellan landets största städer. Drar man ett streck norr om Göteborg till rakt över Uppsala har vi nio miljoner svenskar under och en miljon över. Gissa var det är mest lönsamt att köra tåg?

Helikopterperspektivet

Låter jag bitter och sur? Det är jag inte när jag åker tåg. Nio gånger av tio funkar det suveränt och man kommer fram i hyfsad tid. Jag är som ni förstår ingen pendlare. Det är när jag sitter i helikoptern och tittar ner på Sverige som jag blir irriterad.

De statliga bolagens uppgift borde vara antingen att serva medborgarna eller att serva finansministern med intäkter. Nu är uppdraget dubbelt och då klarar man inget. Det spelar ingen roll hur många chefer man byter ut. Och det blir förstås inte bättre av att noll kompetens i det man faktiskt ska leda numera verkar vara en merit. 

SVT – sekten som inte vill tala om pussar

SVT är inte ett vanligt företag, det är en sekt med 5,5 miljarder i årsbudget och programledare som fungerar som präster, tycker Perfect Weekends redaktör.