Flightradar24 – från snål arbetslös till flygets nervsystem

Domänerna och känslan för rätt ord

I mitten av 2000-talet började Mikael Robertsson köpa premiumdomäner. Inte för att spekulera, utan för att han gillade orden. Resor. Flyg. Rörelse. Han gillade flyg och han gillade internet. Kombinationen var given.

En av domänerna var Flygresor.se.

”Jag började fundera på vad man egentligen kunde göra med den.”

Svaret blev en prisjämförelsetjänst för flyg. På den tiden var flygsök på nätet en plåga. Små klickytor. Otydliga formulär. Kalendrar som laddades via Java-applets och krävde rätt plugins för att ens fungera.

”Man klickade på en knapp och väntade tio–tjugo sekunder. Om man hade tur.”

Revolutionen som bestod av stora knappar

Flygresor.se byggdes snabbt. På någon månad hade Mikael Robertsson och hans kollega Olov Lindberg hackat ihop sajten. Den var inte avancerad. Den var begriplig.

Två stora förladdade kalendrar. Tydliga val för antal resenärer. En stor sökknapp.

”I dag låter det banalt. Men 2006 var det en revolution.”

Sajten gick från okänd till störst i Sverige på några månader. Inte för att den gjorde något magiskt, utan för att den tog bort friktion. Ett mönster som senare skulle upprepas.

Läs även: Tio platser som förklarar Mexico City bättre än alla guider

Hobbyprojektet som ingen tog på allvar

Parallellt med Flygresor.se startade Mikael och Olov ett sidoprojekt. Ett hobbyprojekt. Något de tyckte var kul.

De hade upptäckt att det gick att köpa radiomottagare som tog emot flygplans transpondersignaler. De satte upp några runt Stockholmsområdet. Plötsligt kunde de se flygplan röra sig över kartan.

”Det var bara spännande. Vi såg inget affärscase alls.”

Flightradar fanns redan 2008–2009. Några tiotusentals besökare per dag. En nördig tjänst för flygintresserade.

Ask­molnet som ändrade allt

April 2010 förändrade allt.

När askmolnet från Island lamslog Europas flygtrafik försvann flygplanen från himlen – men dök upp på Flightradars karta. Människor världen över ville förstå vad som hände.

”Vi gick från 30–50 000 besökare per dag till fyra miljoner på ett dygn.”

Flightradar hamnade på CNN:s förstasida. I internationella medier. I människors vardag.

”Då förstod vi att det här var globalt. Flygresor.se var Sverige. Det här var hela världen.”

När askmolnet lagt sig tog de beslutet. Flygresor.se hade en naturlig begränsning. Flightradar24 hade inga.

Försäljningen som gjorde allt möjligt

Flygresor.se såldes till Etraveli i Uppsala runt 2012–2013 för en hemlig summa. De var nöjda då. I efterhand kan Mikael Robertsson konstatera att de sålde för tidigt.

”Hade vi väntat ett par år hade vi fått dubbelt så mycket.”

Men då hade Flightradar24 inte fått det fokus som krävdes.

Ett flygbolag utan flygplan

Flightradar24 började på allvar – ironiskt nog med ett tappat team. Utvecklarna stannade kvar på Flygresor. Mikael och Olov började om från två eller tre personer.

Bolaget växte organiskt. Aldrig ett lån. Vinst varje månad. I dag runt hundra anställda, varav majoriteten utvecklare.

Omsättning på 352 miljoner kronor. Resultat nära 230 miljoner.

”Vi har aldrig haft panik. Aldrig behövt jaga kapital.”

När bolaget blev större tog de in investeraren Sprints hösten 2025. Inte för pengar – utan för erfarenhet.

Flygbranschens öppna nervsystem

Flightradar24 bygger på ett globalt nätverk av cirka 57 000 radiomottagare. De sitter hemma hos privatpersoner, radioamatörer och på flygplatser världen över.

”Folk gör det för att de tycker det är kul.”

Utmaningen är haven. 70–75 procent av världen är vatten. Lösningen är satelliter. Ett nytt samarbete är på plats. Exakt med vem kommer snart i ett pressmeddelande, men det är inte Elon Musks Starlink.

Målet är tydligt: full täckning.

Läs även: De rasar mot kabinkaoset på 10 000 meters höjd

Från publikfavorit till maktfaktor

I slutet av 2025 kliver SAS vd Anko van der Werff in som styrelseordförande. Rese- och flygexperten Alex Dichter tar plats i styrelsen.

Det är en signal till branschen. Flightradar24 är inte längre bara en publik tjänst. Det är infrastruktur.

I dag står B2C för cirka 80–85 procent av intäkterna. Ambitionen är att B2B ska närma sig 50 procent.

”Vi visar mindre än en procent av den data vi sitter på.”

När tre bokstäver blev ett hinder

Trots omsättning på 352 miljoner kronor, vinster på nära 230 miljoner och ett globalt nätverk av mottagare har Flightradar24 kört med en teknisk handbroms i över ett decennium. En rest från tiden då allt bara var ett hobbyprojekt.

Problemet stavas IATA.

De klassiska trebokstavskoderna – ARN, LHR, CDG – som alla resenärer känner igen. När Flightradar24 byggdes från början var det självklart att använda just dessa koder som grund för hela databasen. Då var fokus passagerarflyg, stora flygplatser och publik användning.

”Vi hade ingen tanke på att det här skulle bli en global industriplattform”, säger Mikael Robertsson.

Men i dag är IATA-koderna ett problem. Framför allt i USA.

Hälften av alla flygplatser i USA saknar IATA-kod. De används inte för reguljärt passagerarflyg, utan för frakt, privatflyg, militär, ambulansflyg, allmänflyg. Just den del av flyget som i dag är mest intressant för analys, mönster och B2B-affärer.

”Vi byggde hela plattformen runt IATA-koder. Det gör det i princip omöjligt att lägga till små flygplatser på ett bra sätt.”

Resultatet är att Flightradar24 i dag sitter på enorma mängder data – men inte fullt ut kan presentera den strukturerat. Vill man till exempel analysera exakt hur trafiken sett ut på Arlanda, eller jämföra flygplatser i USA, krävs manuellt arbete, specialfrågor och ibland timmar av analys internt.

Läs även: Sommarresan hotad: EU erkänner problem med nytt gränssystem

Ett beslut som få lönsamma bolag vågar ta

Lösningen är drastisk. Flightradar24 bygger om systemet från grunden.

Inte en uppdatering. Inte en patch. En fullständig teknisk rekonstruktion.

”Vi har byggt upp en teknisk skuld genom att hela tiden prioritera nya funktioner och tillväxt”, säger Mikael Robertsson. ”Nu betalar vi av den.”

Projektet startade för ungefär ett halvår sedan. Det är komplext, dyrt och tidskrävande. Men bolagets extremt höga lönsamhet gör det möjligt att bromsa tillväxten tillfälligt utan att riskera verksamheten.

”Just nu är fokus inte att växa så snabbt som möjligt, utan att bygga en stabilare plattform.”

När ombyggnaden är klar förändras allt. Då ska Flightradar24 inte bara visa flygplan på en karta, utan servera färdig analys.

Klicka på Arlanda – få statistik.
Klicka på USA – få helhetsbilder.
Bryt ner trafik per flygbolag, flygplanstyp, tidsperiod.

Det är här B2B-affären på allvar börjar.

Från karta till beslutsmotor

I dag hanterar Flightradar24 mellan fem och tio dataförfrågningar om dagen från journalister, myndigheter och företag. De flesta löses manuellt.

”Vi kan få en fråga som: hur många flygplan flög över Iran i december. Då bygger vi en fråga som kan ta tolv timmar att köra.”

I framtiden ska sådant vara automatiserat. API:er, analysverktyg och till och med AI-baserade frågor där man kan skriva exakt vad man vill veta – och få svar direkt.

Det är också därför bolaget nu investerar i ny teknik, ny struktur och nya styrelsemedlemmar med djup branschförståelse.

Flightradar24 går från att vara en karta världen tittar på – till ett system världen fattar beslut med.

Lust före lyx

Trots vinster i hundramiljonersklassen lever Mikael Robertsson som han alltid har gjort.

”Inga Ferraris. Inga excesser.”

Drivkraften är densamma som när han byggde en bostadsbytessajt för att slippa betala några tior. Kartor. Flyg. Realtidsdata.

Han öppnar fortfarande listan över världens mest följda flygningar.

”Är det politik. Är det krig. Eller är det bara någon artist som flyger.”

Skillnaden är att i dag tittar hela världen på samma karta.

Doldis tar över ett av Nordens största hotellbolag

Efter mer än 50 år på ett av Nordens största hotellbolag lämnar Uwe Löffler över vd-rollen i Ligula Hospitality Group.

Perfect Weekend Guide: Pengarna bakom Flightradar24

Flygresor.se – exit utan offentlig prislapp
Flygresor.se byggdes av Mikael Robertsson och Olov Lindberg i mitten av 2000-talet och såldes omkring 2012–2013 till Etraveli i Uppsala. Någon exakt köpeskilling har aldrig offentliggjorts. När Flygresor.se några år senare ingick i Etraveli-gruppen, som 2015 köptes av tyska ProSiebenSat.1 för cirka 2,2 miljarder kronor, var grundarna redan ute ur affären. Mikael Robertsson har själv sagt att de sannolikt sålde för tidigt, men att affären möjliggjorde full satsning på Flightradar24.

Flightradar24 – första externa kapitalet 2025
Flightradar24 drevs i över tio år helt utan riskkapital och med vinst varje månad. Först hösten 2025 tog bolaget in en extern investerare, när investmentbolaget Sprints köpte cirka 35 procent av aktierna. Affären värderade Flightradar24 till omkring 4,1 miljarder kronor.

Vad fick grundarna ut?
Med en värdering runt 4,1 miljarder kronor innebär försäljningen av 35 procent ett totalt transaktionsvärde på cirka 1,4 miljarder kronor. Hur mycket som gick direkt till Mikael Robertsson personligen är inte offentligt, men han, Olov Lindberg och vd:n Fredrik Lindahl behöll kontrollen över bolaget med fortsatt majoritetsägande.

Strategin bakom affären
Enligt bolaget handlade affären inte om att säkra kapital för överlevnad, utan om att få tillgång till erfarenhet av att bygga större bolag. Flightradar24 hade vid affären redan extremt hög lönsamhet, starkt kassaflöde och noll skulder.

Källa: Breakit, Di, offentliga bolagsuppgift

SAS i skottlinjen när pilotförhandlingar havererar

En ny arbetsmarknadskonflikt och pilotförhandlingar i flygbranschen riskerar att få konsekvenser långt bortom det bolag som formellt berörs.