Därför trycker svenskar mest av alla på snoozeknappen

Sverige i snoozetopparna

När forskarna jämförde länder blev resultatet tydligt. Sverige ligger i topp. Svenska användare snoozar mest, både i antal tryck och i total tid. Det är en smula ironiskt i ett land som gärna ser sig som effektivt, punktligt och rationellt.

Japan hamnar längst ner. Färre tryck. Kortare snoozetid. Skillnaden är tillräckligt tydlig för att inte kunna avfärdas som slump. Här öppnas ett kulturellt spår som är mer intressant än själva knappen. Arbetsmoral, morgonrutiner, kollektivism, synen på tid och plikt. I Japan går man upp. I Sverige förhandlar man med klockan.

Vardagarna är snoozens hemmaplan

Snooze är framför allt ett vardagsfenomen, skriver NY Times. Måndag till fredag används knappen betydligt mer än på helgerna. Söndag morgon är snoozeknappens svagaste dag. Det säger något viktigt. Snooze handlar mindre om sömn och mer om krav.

När scheman, möten, skolstarter och pendeltåg väntar, då förhandlar vi med verkligheten via femminutersintervaller. När kraven släpper, släpper även snoozandet.

Kvinnor snoozar mer

Studien visar också tydliga könsskillnader. Kvinnor snoozar både oftare och längre än män. Forskarna är försiktiga med slutsatserna, men pekar på faktorer som högre förekomst av sömnproblem och större omsorgsansvar.

Det är en påminnelse om att sömn inte är könsneutral. Vem som får sova ostört och vem som alltid har ett öra öppet påverkar även morgonen. Snoozeknappen blir här en indikator på obalans snarare än bekvämlighet.

Läs även: Njut januari – snart är årets skönaste månader slut

Långsovarna som överraskar

Ett av de mer oväntade resultaten är att de som sover längst också snoozar mest. Personer som sover nio, tio eller elva timmar trycker snooze betydligt fler gånger än de som sover kortare. De som sov elva timmar snoozade i snitt över sju gånger och mer än en halvtimme.

Kortsovare snoozar mindre, sannolikt för att de måste upp. Långsovare har råd att tveka. Snooze blir då inte ett tecken på trötthet utan på tidsmässig flexibilitet.

Årstider och ljus

Även årstiderna spelar roll. I norra halvklotet snoozar vi mest i december och minst i september. Mörker, ljusbrist och förskjutna dygnsrytmer nämns som troliga orsaker. I södra halvklotet är mönstret det motsatta.

Snoozeknappen fungerar alltså också som ett slags privat vintertid. Ett sätt att skjuta upp dagen när ljuset inte riktigt hjälper till.

Slutsatsen ingen vill höra

Forskarna gör till sist en obekväm uträkning. Den genomsnittliga snoozetiden motsvarar nästan en hel natts sömn som försvinner varje månad. Inte per natt. Per månad.

Snoozeknappen är varken fiende eller frälsare. Den är ett symptom. På stress, på krav, på oregelbundna liv. Vill man snooza mindre finns inga genvägar. Det handlar om när vi går och lägger oss, hur våra dagar ser ut och hur mycket vi försöker pressa in i dem.

Eller så gör man som i Japan. Man går upp. Punkt.

24 citat du kan sätta upp på kylskåpet för ett bättre liv

Det finns människor som sätter upp barns teckningar på kylskåpet. Andra sätter upp magnetreklam från rörmokare. En tredje kategori sätter upp citat. Det