Ett slut på kriget i Ukraina vore välkommet i Europa. Men Finlands premiärminister varnar för att det också för med sig risker.
Varningen: Fred i Ukraina kan stå Finland dyrt


Mest läst i kategorin
Fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina tycks ha nått längre än under tidigare försök.
Det får samtidigt Finland att varna för att ett avtal riskerar enligt den finska regeringen att leda till ökad militär press mot Natos östra gräns.
Ryssland väntas då omgruppera styrkor närmare Finland och Baltikum, rapporterar Financial Times.
“Fortfarande ett hot”
Finlands statsminister Petteri Orpo menar att ett slut på striderna i Ukraina inte skulle innebära ett minskat hot från Moskva.
I stället bedömer den finska regeringen att ryska förband snabbt kan flyttas från Ukraina till Natos östflank, där flera länder redan befinner sig i ett spänt säkerhetsläge.
”Vi vet att även om det blir fred i Ukraina, är Ryssland fortfarande ett hot. Det är uppenbart att de kommer att flytta sina militära styrkor nära vår gräns och nära Östersjögränsen. Det är tydligt att vi behöver ekonomiskt stöd ”, säger Orpo till FT.
Senaste nytt
Ökar sina anslag rejält
Bakgrunden är att flera Natoländer bedömer att Ryssland kan vara redo för en större konfrontation med alliansen inom tre till fem år efter ett eldupphör.
Länder som Estland, Litauen och Polen planerar redan försvarsutgifter på över fem procent av BNP nästa år, vilket placerar dem bland de som gör de största satsningarna i hela Nato.
Även andra gränsstater ökar sina militära anslag kraftigt.
En av de större givarna
Samtidigt efterlyser Finland och andra östliga medlemsländer större ekonomisk solidaritet från EU.
Dessa stater hör till de största givarna till Ukraina i relation till sina ekonomier, trots svag tillväxt och pressade statsfinanser.
Enligt den finska regeringen krävs gemensamma EU-medel för att bygga upp luftförsvar, drönarförmåga och markstyrkor längs östflanken samt för att förbättra möjligheten att snabbt flytta trupper och materiel inom Europa.
Ska samlas för att diskutera
Frågan aktualiseras inför det första toppmötet för åtta länder med land- eller sjögräns mot Ryssland och Belarus, som Finland står värd för, skriver polska TVP.
Samtidigt pågår diskussioner i Bryssel om hur stora delar av EU:s kommande försvarsbudget som ska riktas till dessa länder, utöver redan avsatta medel.
Utvecklingen sker också i skuggan av ett gradvis amerikanskt tillbakadragande från Europas säkerhet. USA väntas prioritera andra globala hot, vilket ökar kraven på europeisk försvarsförmåga.
För Finland, som länge upprätthållit hög beredskap genom civilförsvar, lagerhållning och militär utbildning, sammanfaller säkerhetsoron med en långvarig ekonomisk nedgång.
Läs mer: JP Morgans helomvändning – satsar stort på krypto. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.











