Trumps tullar – en “skatt på fattigdom” 

“Väldigt höga tullar” för de minst utvecklade

Bedömare beskriver läget som ett tydligt trendbrott från tidigare politik.

“Det har lämnat utvecklingsländer med väldigt höga tullar”, säger Deborah Elms, handelspolitiskt ansvarig vid Hinrich Foundation, till WSJ. “Det är en betydande förändring, särskilt i hur de minst utvecklade länderna behandlas”. 

Bakgrunden är också att det generella preferenssystemet GSP – som fram till 2020 gav tullfrihet på tusentals varor från över hundra av världens fattigaste länder och områden – inte har förnyats. Därmed har dörren in på den amerikanska marknaden blivit ännu smalare för många låginkomstländer.

“Vi är ett fattigt land”

Kambodja, en stor exportör av kläder till USA, landade på 19 procent i tull. Det skapar oro i landets textilindustri. 

“Vi är ett fattigt land. Vår köpkraft är inte densamma som i ett rikt land”, säger Sun Chanthol, Kambodjas vice premiärminister som ledde förhandlingarna med USA. Han tillägger: “Jag hoppades åtminstone få 15 procent som Korea eller Japan”. 

Indonesiens livsmedelsexport känner också av trycket. PT Great Giant Pineapple, en av världens största exportörer av konserverad ananas, räknar med svagare efterfrågan i USA efter att Indonesien fått 19 procent tull. Bolagets marginaler är för små för att sänka priserna, vilket kan pressa upp kostnaderna för amerikanska konsumenter när importörer skickar vidare notan. 

“Det är mycket”, säger företagets chef Bernhard Wewengkang om tullarna.

Indien mot 50 procent 

På onsdagen meddelade Trump att Indiens tullar höjs till 50 procent, mot bakgrund av spänningar kring Indiens fortsatta import av rysk olja. 

I Sydafrika – där exporten domineras av platina och bilar – bekräftade Vita huset nyligen 30 procent, trots månadslånga försök från Pretoria att få ned nivån. Landets odlare påpekar att många varor, som citrus, är mot­säsongsprodukter som fyller luckor i den amerikanska marknaden i stället för att tränga ut inhemska leverantörer. 

“Införandet av en tull på 30 procent kommer att innebära att merparten av den här frukten blir osåld”, skriver Citrus Growers’ Association of Southern Africa.

Läs även: Trumps nya relation med Indien: ”död ekonomi”. Dagens PS

Varför slår det snett?

Två saker förklarar varför tariffbördan landar tyngre på länder med låg- och medelinkomst, konstaterar WSJ. 

Dels har flera låginkomstländer byggt exportframgångar med låga löner, och deras konsumenter köper få dyra amerikanska varor, vilket skapar stora handelsöverskott mot USA som retar Trump. 

Dels har presidenten krävt att handelspartner investerar i USA. Rika ekonomier som Japan, Sydkorea och EU har utlovat satsningar på hundratals miljarder dollar, något få fattigare länder kan matcha.

En ny karta 

Sammantaget pekar utvecklingen mot en “handskarna av”-era där USA förhandlar hårt och snabbt, och där de som har minst förhandlingsstyrka också får högst tullar. 

För kläder från Kambodja, konservindustrin i Indonesien och Sydafrikas citrusodlare kan konsekvensen bli tappade ordrar och i förlängningen högre priser i amerikanska butiker. 

Världens fattigaste exportörer hamnar därmed i skottlinjen för en handelspolitik som tidigare var tänkt att hjälpa just dem.

Läs också: Polarn O. Pyrets vd: Tullarna tvingade fram beslutet att lämna USA. Dagens PS