Sydkoreas ex-president riskerar dödsstraff – är åtalad för kupp

Den särskilda åklagaren i Sydkorea begär dödsstraff för den tidigare presidenten Yoon Suk Yeol efter hans kortlivade försök att införa undantagstillstånd under 2024, rapporterar CNBC. Yrkandet lades fram när rättegången avslutades sent på tisdagen, och dom väntas den 19 februari.

Yoon står åtalad för att ha lett ett uppror – ett brott som inte omfattas av presidentiell immunitet och som kan ge maximalt straff.

Ingen har avrättats sedan 1997

Om dödsstraffet skulle verkställas vore det Sydkoreas första avrättning på nära 30 år. Enligt människorättsorganisationen Amnesty international har Sydkorea avskaffat dödsstraffet “i praktiken”. Dödsstraffet finns kvar i lagstiftningen, men ingen har avrättats sedan 1997.

Enligt sydkoreanska medier uppgav den särskilda åklagaren Cho Eun-suk under slutförhandlingen att Yoon utlyste undantagstillstånd “i syfte att behålla makten under lång tid genom att ta kontroll över rättsväsendet och lagstiftande församlingen”.

Läs även: Olydig officer stoppade statskupp i Sydkorea

Yoon har nekat till brott. Han hävdade att beslutet låg inom ramen för hans konstitutionella befogenheter och att åtgärden syftade till att ”skydda frihet och suveränitet”. Vid tidpunkten anklagade han den dåvarande oppositionen, Democratic Party of Korea, för ”antistatlig verksamhet” och för samröre med ”nordkoreanska kommunister”.

Den 3 december 2024 beordrade Yoon militär till National Assembly efter att ha utlyst undantagstillstånd i ett nattligt tal. Soldater spärrade av området och drabbade samman med demonstranter och parlamentariker, samtidigt som specialförband försökte ta sig in i plenisalen.

Upphävdes av parlamentet

Redan efter tre timmar upphävdes dock beslutet. Då lyckades 190 av parlamentets 300 ledamöter samlas och enhälligt rösta ned dekretet. Yoon hävde formellt undantagstillståndet omkring sex timmar efter tillkännagivandet.

Sydkoreas senaste militärkupp ägde rum 1979, när general Chun Doo-hwan tog makten efter mordet på president Park Chung-hee, berättar CNBC. Året därpå utvidgade Chun undantagstillståndet till hela landet, vilket ledde till det blodiga upproret i Gwangju 1980. Säkerhetsstyrkor slog då ned protester i den sydvästra staden, med mellan 200 och 2 000 civila dödsoffer enligt olika uppskattningar. Regeringen beskyllde även då ”nordkoreanska kommunister och gangsters” för att ligga bakom oroligheterna.

1996 dömdes Chun till döden för sin roll i kuppen 1979, men straffet omvandlades senare till livstids fängelse.

Läs även: Låsning mellan Sydkorea och USA – bråkar om miljarder

Läs även: Trendbrott: Födelsetal ökar i Sydkorea – så gick det till