Den globala oljemarknaden är under extrem press och nu varnar experter för att Sverige kan tvingas till drastiska åtgärder som ransonering om läget i Mellanöstern inte stabiliseras.
Expertens varning: Ransonering kan vänta svenska bilister
Det råder stor oro på den internationella energimarknaden efter att spänningarna i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet strypt stora delar av världens oljeflöde.
I länder som Australien har situationen redan gått så långt att man börjat med ransonering och nationella säkerhetsplaner för att säkra tillgången på drivmedel.
I Sverige bevakas utvecklingen noga och David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på Drivkraft Sverige, ger nu en tydlig bild av hur beredskapen ser ut och vad som krävs för att vi ska undvika en fullskalig kris.
Enligt Sällh är det främst marknaden för flygbränsle som just nu är under stark press, men även diesel påverkas märkbart. Priset på flygbränsle har stigit med cirka 100 procent medan dieselpriset ökat med cirka 50 procent.
Sverige har visserligen en god egen raffinaderikapacitet och hämtar främst råvara från Nordsjön, men eftersom olja handlas på en global marknad med ökad konkurrens drabbas även svenska konsumenter av de skenande priserna.
Verktygen som ska stoppa bränslebrist
Innan en ransonering blir aktuell finns det flera steg i den svenska krisplanen. Det första verktyget är de statliga beredskapslagren som ska räcka i 90 dagar.
Sverige ingår i Internationella energiorganet, IEA, som gemensamt har beslutat att släppa 400 miljoner fat olja från sina lager. För svensk del innebär det en lageravtappning på cirka 14 dagar som ska genomföras mellan den 2 april och 30 juni 2026.
Om detta inte räcker är nästa steg förbrukningsdämpande åtgärder. Vi ser redan tendenser till detta genom att flygbolag ställer in rutter som inte längre är lönsamma på grund av bränslepriset.
I vissa asiatiska länder har man gått ännu längre och infört rekommendationer om att arbeta hemifrån för att minska resandet.
Prioritering utgår från liv och hälsa
Skulle krisen i Mellanöstern bli långvarig eller om viktig infrastruktur förstörs ökar risken för en reell bristsituation i Sverige. I ett sådant läge träder prioritering och ransonering i kraft.
Vid en tvingande prioritering är det samhällets funktionalitet samt liv och hälsa som går först. Det innebär att blåljuspersonal, sjukvård och nödvändiga transporter för livsmedelsförsörjning får företräde till de droppar som finns kvar.
Privatbilister och företag som inte bedriver samhällsviktig verksamhet hamnar längre ner på listan.
Så påverkas företag och vardagsliv
Företagssverige står inför stora utmaningar om priserna fortsätter att stiga eller om tillgången begränsas. Tidigare erfarenheter visar att höga drivmedelspriser snabbt äter upp marginalerna för transporttunga sektorer.
Om ransonering införs kan det tvinga företag att ställa om till digitala möten i ännu högre grad eller begränsa sina leveranser.
För privatpersoner kan vardagen förändras drastiskt. Det talas redan om att frivilligt begränsa sitt körande för att mota Olle i grind. Att samåka, använda kollektivtrafik eller avstå från icke-nödvändiga resor är konkreta sätt att minska efterfrågan och därmed dämpa trycket på lagren.
Även om Sverige inte är vid ransonering ännu, understryker David Sällh vikten av att vara redo om situationen skulle eskalera ytterligare.
Missa inte:
Nya BankID-krav kan slå mot tusentals pensionärer. News 55
Krigets miljardnota och generationen som tar mamma till intervjun. Realtid
