Dagens PS

Ödesfråga: Så ska Europas vattenkris lösas

40 procent av alla inom EU lever med vattenbrist
Brunnsborrning utanför Allerum orsakad av lågt grundvatten. Redan i dag lever 40 procent av européerna med vattenbrist och läget försämras. (Foto: Björn Lindgren/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 09 juni 2025Publicerad: 09 juni 2025

40 procent av Europas befolkning lever redan med vattenbrist. Nu kommer EU:s strategi för att lösa regionens omfattande vattenkris.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

EU-kommissionens strategi för att rädda vattensituationen i Europa ska släppas under juni. Ambitionen är att ”göra Europa vattenresilient” genom att förbättra kvalitén på vattnet i Europa och skydda vattnet mot konsekvenserna av klimatförändringar.

Situationen är redan kritisk. 40 procent av européerna lever redan med vattenbrist och utan snabba, effektiva åtgärder kommer det att gälla ännu fler, skriver Politico.

Enligt Europiska miljöbyråns sötvattenschef Trine Christiansen står EU inför “allvarliga utmaningar för vattensäkerheten, både idag och i framtiden”.

”Vi kanske helt enkelt inte har tillräckligt med vatten av tillräckligt god kvalitet för de många ändamål vi skulle vilja använda det till”, är hennes sammanfattning.

Europas dricksvatten försvinner: “Läcker som ett durkslag”. Dagens PS

Växande press

En rapport från 2024 drar slutsatsen att Europas vattenresurser är under växande press från föroreningar och överanvändning. Även klimatförändringarna kommer att göra tillgången till vatten mer utmanande och orsaka förluster av människoliv och stora ekonomiska skador.

Europeiska miljöbyrån EEA drar slutsatsningen att ”stora förändringar” av livsstil och ekonomiska system är den enda lösningen på kontinentens vattenkris.

EEA identifierar jordbruket som en stor bov, eftersom det är både den största nettoanvändaren av vatten och den största förorenaren.

ANNONS

Sektorn står för nästan 60 procent av EU:s nettokonsumtion av sötvatten enligt EEA, och efterfrågan väntas öka.

Varningen – nu kan vi få brist på vatten. Dagens PS

Jordbruket står för nästan 60 procent av användningen av sötvatten inom EU och är dessutom den största förorenaren. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

För många IT-projekt misslyckas – här är misstagen du måste undvika

22 maj 2025

Stark påverkan

Olika föroreningar från jordbruket påverkar nästan en tredjedel av Europas grundvatten och ytvatten. Nitrater i gödselmedel och stallgödsel är ett par av de främsta orsakerna.

De orsakar snabb tillväxt av vissa organismer som alger, vilka kan dominera ekosystem, minska vattnets syrenivåer och leda till “döda zoner” där ingenting kan växa. I dricksvatten kan nitrater orsaka hälsoproblem, inklusive cancer.

Klimatförändringar kommer att fördjupa Europas vattenkris genom att förvärra vattenbristen inför den ökande efterfrågan, slår EEA fast.

Torka väntas bli mer frekvent och intensiv, särskilt i södra Europa men inte bara där.

Hela Europa drabbas av vattenkris

ANNONS

Medelhavsregionen skulle drabbas hårdast, men delar av Central- och Nordeuropa skulle också uppleva betydande vattentryck påverkan på grund av allt från misskötsel och dålig infrastruktur till okontrollerad efterfrågan från industri, jordbruk och offentliga vattenförsörjningssystem.

Kostnaderna för Europas ekonomi skulle bli enorma, konstaterar EEA.

En uppskattning är att de ekonomiska skadorna enbart från torka kan uppgå till 12-15 miljarder euro år 2050 och upp mot 45 miljarder euro år 2100.

Samtidigt kommer förstörelse från kust- och flodöversvämningar att kosta upp till 287 miljarder euro per år vid slutet av århundradet.

Trendiga drycken på lyxhotellen – vatten. Dagens PS

Torkan breder ut sig i Europa – datacenter förvärrar krisen. Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS