Världen rustar för en ny typ av krig. Drönare har fått en central roll först i Ukraina och nu i Iran. Nu rustar Sverige för drönarnas krig.
Nya vapnen: Så ska Sverige försvara sig mot drönarna

Drönartekniken utvecklas snabbt och kriget i Ukraina har förändrat modern krigföring i grunden.
Nu kan det bli aktuellt med ukrainska drönare för USA:s del mot Iran och nyligen skrev vi om hur Turkiet utvecklat banbrytande stridsdrönare.
Safran, Thales och MBDA går ihop i projektet Syderal som utvecklar ett laservapen för att neutralisera drönare på långt avstånd.
Syderal, Système Laser de Défense de Nouvelle Génération, är en fransk och europeisk satsning som ska bygga det nya, laserbaserade försvarssystemet.
Nu vill USA använda ukrainska drönare. Dagens PS
Byggt upp förmågan
Var hamnar då Sverige i allt detta? Först och främst är vi ju i dag inte en självständig nation i försvarshänseende, utan underställda Nato.
Det hindrar inte att den svenska Försvarsmakten snabbt byggt upp en förmåga att upptäcka och oskadliggöra drönare.
Det är ett arbete som varit intensivt under flera år, i takt med att rapporter o drönare över skyddsobjekt och militära anläggningar blivit alltmer frekventa.
Arbetet har varit framgångsrikt enligt Försvarsmakten som säger att dess ”förmåga att hantera hotet från drönare förbättrats rejält”.
Färdiga system snabbast
I Sverige har Försvarsmakten har medvetet valt att köpa färdiga system som snabbt kan tas i bruk, samtidigt som man arbetat med andra lösningar.
I dag finns en rad system för att slå ut drönare – allt ifrån de lättaste som kan bäras av enskilda soldater till de som monteras på fordon, fartyg eller i fasta installationer på militära baser.
I stället för att enbart tala om drönare använder Försvarsmakten begreppet C-UAS (counter-unmanned areial systems).
Ett sådant C-UAS-system är Loke, som kombinerar radar, signalspaning och elektrooptiska sensorer med stör- och bekämpningsförmåga.

Snabb process för Loke
Loke är även ett exempel på hur snabbt utvecklingen nu sker. Systemet togs från idé till demonstrations-exemplar på bara 3 månader.
”Det visar hur Försvarsmakten försöker möta en snabb och föränderlig hotbild med innovativa och flexibla lösningar”, påpekar man.
Att Försvarsmakten arbetar med C-UAS handlar om att hantera hot som ett helt system – farkost, styrning, signalöverföring och operatör.
”Genom att störa kommunikationen kan man hindra intrång över skyddsobjekt och samtidigt lokalisera operatören. Detta är särskilt viktigt i fredstid, då det juridiska utrymmet är begränsat och verkanseld i regel inte är ett alternativ.”





