Norge(!) nära starta ett kärnvapenkrig

”Inget kärnvapenkrig i dag”

Historien blev offentlig via BBC där kvällens sena nyheter avslutades av Newsnight-presentatören Jeremy Paxman som sade att ”innan vi slutar bör vi rapportera att kärnvapenkrig inte bröt ut i dag, trots en rysk nyhetsbyrås idoga ansträngningar.”

Brittiska försvarsdepartementets talesperson avfärdade, med en brittisk underdrift, det hela med att ”jag är övertygad om att britterna inte har avfyrat några missiler mot Ryssland.”

USA:s försvarshögkvarter Pentagon var lika förvirrat. ”Allt vi har är rapporter om rapporter”, förklarade man där.

Samtidigt åkte världens finansmarknader berg- och dalbana medan politiker, militärer och journalister försökte få fram vad som egentligen hänt.

Andades ut – efter 76 minuter

En timme och 16 minuter efter Interfax första larm kunde alla andas ut. Då korrigerade nyhetsbyrån sin rapport och förklarade att även om Rysslands varningssystem registrerat en missil, hade den a) visat sig vara en raket och b) landat på norsk mark.

Norge kunde sedan, snabbt, bekräfta att det var en väderraket, uppskjuten som en del i ett forskningsprogram och med uppdraget att samla in information om norrsken.

Hos ryssarna fanns ändå en misstanke kvar; kunde raketen ha skjutits upp för att testa Rysslands radarsystem och dess tidiga varningar?

Det här var en känslig period för ryskt luftförsvar och hade varit det ända sedan 1987, när den förvirrade västtyske tonåringen Mathias Rust lyckats flyga 750 kilometer genom sovjetiska försvarssköldar och landat ett enmotorigt flygplan på Röda torget.

Hoten växer: “Extrem fara för Europa”. Dagens PS

”Jag blev livrädd”

“Jag blev livrädd när jag hörde om den uppmärksamhet vår rutinmässiga uppskjutning fick”, säger den norske forskaren Kolbjørn Adolfsen hos BBC.

Ännu märkligare var situationen eftersom Norge flera veckor tidigare informerat Ryssland om den planerade uppskjutningen.

Den varningen nådde aldrig rätt person – i sig en allvarlig påminnelse om hur en enda mänsklig miss kunnat få katastrofala konsekvenser.

Ända sedan kärnvapen blev en del av vår tillvaro, har det förekommit ett större antal nära och kritiska situationer.

Det är inte bara stora sådana som Kuba-krisen 1962. 2020 rapporterade BBC om hur falsklarm utlösts av allt från svanar på till vinternäste, månen, datorfel och rymdväder.

Varit nära många gånger

Det har varit nära. 1958 släppte ett flygplan av misstag en atombomb i en familjs trädgård. Den briserade aldrig och dödade endast familjens kycklingar.

1966 kraschade två amerikanska militärflygplan över en spansk by – en av dem bar 4 kärnvapen.

Och så sent som 2010 tappade USA:s flygvapen kortvarigt kontakten med 50 missiler, vilket gjorde att det i det läget inte funnits något sätt att upptäcka eller stoppa en automatisk uppskjutning.

BBC:s rapport om den norska raketen lämnades med gott humör och en klackspark, men en CIA-tjänsteperson beskrev senare det hela som ”det enskilt farligaste ögonblicket i kärnvapenåldern.”

Militäre rådgivaren Peter Pry skrev: ”Aldrig tidigare hade en ledare för någon kärnvapenmakt öppnat sin ´kärnvapenportfölj’ på allvar, i en situation där ett verkligt hot uppfattades och där ett omedelbart beslut att inleda Armageddon var möjligt.”

Rysk missil för kärnvapen var i luften 15 timmar. Dagens PS