Så skulle Finland besvara ryska hot i luften

Svenska JAS-plan var med och avvärjde de ryska stridsflygen som kränkte Estlands luftrum. Många anser att det var ett test och en utmaning.

Därtill har drönare, som ofta pekats ut som ryska, frekventerat luftrum i känsliga områden i Polen, Rumänien, Norge, Danmark och Sverige bara de senaste veckorna. I vissa fall har dessa skjutits ner, i andra fall har de kunnat flyga vidare.

Men hur skulle våra beslutsamma grannar i öst agera mot misstänkta ryska drönare och stridsflyg som gick över gränsen?

Finland har tydliga rutiner

I Finland är rutinerna för den här typen av incidenter minutiöst planerade. När ett främmande plan närmar sig landets gräns registreras det av radarstationerna, och jaktflyg skickas omedelbart upp för att identifiera det.

Enligt tidigare överbefälhavaren Jarmo Lindberg, själv med lång erfarenhet som stridspilot, sker insatsen ofta redan innan planet hinner över gränsen. De finska planen lägger sig då tätt intill inkräktaren, på ett avstånd där både piloter och sensorer tydligt kan fastställa typ, ursprung och beväpning, rapporterar finska Ilta Sanomat.

Mycket likt den strategi som Nato-flyg uppvisade i samband med kränkningen av estniskt luftrum.

Först försöker man lösa situationen med kommunikation. Via radio skickas en varning på engelska med krav om att kursen ändras. Om det inte hjälper används internationellt vedertagna signaler, till exempel att det finska planet vickar med vingarna och pekar ut riktningen bort från gränsen.

Varningsskott eller skarp eld

Skulle även det ignoreras kan varningsskott bli aktuella. Men beslutet om att gå så långt tas inte av piloten själv, utan förs upp till politisk nivå. I Finland är det försvarsministern, eller en utsedd ställföreträdare i kommandokedjan, som ytterst kan ge order om att skjuta ner ett inkräktande plan.

Tidsfaktorn gör situationen extremt pressad. Över Finska viken kan ett stridsflyg på bara några minuter nå Helsingfors. Då måste reaktionen vara snabb och besluten omedelbara. När tre ryska MiG-31 häromveckan kränkte Estlands luftrum i hela tolv minuter, med jaktrobotar under vingarna, blev det därför en påminnelse om allvaret.

Diskussionen i Finland och övriga Europa har hårdnat. Vissa, som Polens president Donald Tusk, har slagit fast att ryska plan i framtiden bör skjutas ner direkt om de uppfattas som ett hot. Även från USA:s president Donald Trump har signalen varit tydlig: Nato borde agera med kraft.

Men som Lindberg understryker handlar det alltid om att väga hotet mot riskerna. Att trycka av en missil mot ett främmande plan innebär inte bara en militär handling. Det kan också utlösa en politisk kris av långt större dimensioner.