Europeiska länder behöver lägga stora pengar på försvaret kommande år – en utmaning om man inte har allmänheten bakom sig, menar forskaren Armida van Rij.
Experten: Europas upprustning hotas av ekonomin
Europa står inför ett trippelhot: Rysslands imperialistiska ambitioner, Kinas ekonomiska påtryckningar och USA:s svåra inställning – försvaret behöver rustas upp men finansieringen kan visa sig vara en svår nöt att knäcka, menar forskaren Armida van Rij i en rapport för tankesmedjan Centre for European Reform (CER).
EU-länderna kämpar med att nå upp till Natos mål om att höja försvarsutgifterna till fem procent före 2035. Tillsammans ska de europeiska länderna lägga ut cirka 8900 miljarder kronor på försvaret årligen.
Läs mer: Försvaret köper musikinstrument för 90 miljoner kr
Något som Armida van Rij tror kommer bli en rejäl utmaning utan mer genomgående stöd från respektive länders invånare.
”Vi behöver ha med oss allmänheten i de här diskussionerna, för många länder är prisökningarna enorma, och flera av de stora försvarsaktörerna har redan ansträngda budgetar”, säger hon i en filmad paneldebatt för CER.
Lösningen: Skära ned eller höja skatter
Finska Yle sammanfattar nyckeldelar från rapporten:
Bland Europas länder står främst Frankrike, Italien och Storbritannien inför stora ekonomiska utmaningar. Men generellt sett måste regeringar antingen skära ned på övriga offentliga utgifter eller höja skatter för att kunna öka utgifterna för försvaret, något som riskerar att möta motstånd bland väljare.
Länder som har låg skuldsättning, exempelvis Tyskland, Nederländerna och flera av de nordiska länderna, skulle på kort sikt kunna finansiera försvarsinvesteringarna med lån. På längre sikt måste också de här länderna överväga att höja skatterna.
Gynnar poplister
Rapporten pekar på ett tydligt samband mellan nedskärningar i offentliga tjänster och ett ökat stöd för populistiska partier.
”Utmaningen för regeringarna är att skapa ett nationellt samförstånd för ökade försvarsinvesteringar samtidigt som populistiska partier försöker stärka sitt inflytande i Europa”, kommenterar Armida van Rij.
Tveksam allmänhet
Många väljare ställer sig frågande till de uppoffringar som krävs för att finansiera nya försvarsinvesteringar.
I bland annat Danmark, Tyskland, Polen, Rumänien, Spanien och Storbritannien finns det visserligen stöd hos allmänheten för högre försvarsinvesteringar.
Samtidigt anser man i Estland, Frankrike, Ungern, Italien, Portugal och Schweiz att försvarsutgifterna redan är för höga.
Framhäv hotbilden
van Rij menar i rapporten att det är viktigt att regeringarna förankrar ett tydligt ”varför?” hos respektive lands invånare. Hon menar att regeringar behöver framhäva hotbilden, samhällenas beredskap och betydelsen av trovärdig avskräckning.
Baltikum och Norden ges som exempel där hotbilden redan är tydlig för många medborgare, medan lägesbilden är mer grumlig på andra håll i Europa.
”Det vore värdefullt att lära av Finland som ligger i framkant när det gäller synen på säkerhet och förståelsen för säkerhetsfrågor, säger Armida van Rij, till Yle.
