Fiskar och andra havsorganismer på flera hundra meters djup kan få problem om djuphavsgruvor startas. Det är kontentan i en ny forskningsartikel.
Gruvor kan förstöra maten i havet: "Tomma kalorier"


Mest läst i kategorin
På mellan 200 och 1 500 meters djup ligger den så kallade skymningszonen i havet, en plats som spelar en avgörande roll för det marina ekosystemet.
Det är just där som avfall från framtida djuphavsgruvor kan få allvarliga konsekvenser.
Det visar en ny vetenskaplig studie publicerad i Nature Communications.
Riskerar negativ påverkan
Forskare vid University of Hawaii har analyserat hur partiklar som frigörs vid provbrytning av metaller i den så kallade Clarion-Clipperton-zonen i centrala Stilla havet påverkar djurlivet.
Resultaten visar att mer än hälften av alla små planktonorganismer och upp till 60 procent av de något större arterna, så kallade mikronekton, riskerar att påverkas negativt.
Avfallet från brytningen består till stor del av fina sedimentpartiklar som blandas upp i vattnet och sprids över stora områden.
Senaste nytt
Mindre näring i partiklarna
Dessa partiklar är betydligt mindre näringsrika än de naturliga födokällor som havets organismer normalt livnär sig på.
Forskarna beskriver effekten som ett slags ”tomma kalorier” i havets näringskedja, skriver Mining.com.
När sedimenten tränger undan det naturliga planktonet minskar tillgången till riktig föda, vilket kan påverka allt från smådjur till fiskar, bläckfiskar och maneter.
Finns redan tillstånd
Den aktuella zonen sträcker sig över cirka 1,5 miljoner kvadratkilometer mellan Hawaii och Mexiko.
Området är rikt på metaller som nickel, kobolt och koppar, vilka är centrala för tillverkning av batterier och annan grön teknik.
Trots att kommersiell djuphavsbrytning ännu inte har inletts finns redan omfattande tillstånd för prospektering, och regleringen av avfallshantering är fortfarande bristfällig.
Tros bli större efterfrågan
Efterfrågan på dessa metaller väntas stiga kraftigt de kommande decennierna.
Internationella energiorganet, IEA, bedömer att behovet av nickel och kobolt kan öka med över 60 procent, medan efterfrågan på litium kan nästan fördubblas.
Forskare bakom studien betonar att det fortfarande finns tid att fatta välgrundade beslut innan storskalig brytning inleds.
Samtidigt finns det andra studier som pekar på att ekosystemen i viss mån kan återhämta sig över tid, något som gruvbolag i branschen hänvisar till.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.














