Den två veckor långa värmeböljan som i juli drabbade Norge, Sverige och Finland var både ovanlig och historiskt varm. Nu visar en ny analys att klimatförändringarna gjorde den tio gånger mer sannolik.
Forskare: Klimatförändringar bakom värmebölja i Sverige
Matilda Habbe
Uppdaterad: 14 aug. 2025Publicerad: 14 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Haparanda och Jokkmokk upplevde i somras sina längsta värmeböljor på över 100 år, konstaterar SMHI.
I Haparanda var dagstemperaturen över 25 grader i 14 dygn i sträck mellan 12 och 25 juli.
I Jokkmokk varade hettan i 15 dagar – något som inte setts sedan 1924.
Nu visar en ny vetenskaplig analys att mänsklig klimatpåverkan gjorde värmeböljan tio gånger mer sannolik och två grader varmare än den annars skulle ha varit.
Två veckor över 30 grader
Bakom analysen står forskargruppen World Weather Attribution, som jämfört årets extremvärme med ett klimat utan industriella utsläpp.
Slutsatsen: den extrema hettan hade knappast varit möjlig utan klimatförändringarna.
“Den här värmeböljan var obeveklig”, säger Clair Barnes vid Centre for Environmental Policy på Imperial College London, en av rapportförfattarna, till Politico.
ANNONS
Temperaturerna låg på över 30 grader i två veckor – något som är mycket ovanligt i Norden.
Effekterna märktes direkt: sjukvården pressades, operationer ställdes in och vårdinrättningar kämpade med att hålla byggnader svala, mitt under semestertider med reducerad bemanning.
Läs även: “Feghet”: EU tvekar om klimatmål – mitt under dödlig värmebölja. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Naturen under press
Värmen påverkade även ekosystemen. Renar sökte sig in i städer för att hitta vatten och undkomma insekter som frodades i värmen. För renskötare, särskilt inom det samiska samhället, blev detta ett slag mot försörjningen.
“Jag såg en ren stå i samma skuggfläck i tre dagar utan att beta, en stillsam signal om hur påfrestande hettan var”, berättar Maja Vahlberg, klimatkonsult på Svenska Röda Korset.
Torkan ökade också risken för bränder.
Nu varnar forskarna för att liknande värmeböljor är dubbelt så sannolika som 2018.
“Vi förväntar oss definitivt fler sådana här händelser framöver, och vi förväntar oss också att de blir mer intensiva”, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
ANNONS
Europa brinner
Samtidigt som temperaturen i Norden har sjunkit något fortsätter södra Europa att plågas av extrem hetta.
I Frankrike och Spanien når temperaturerna upp mot 45 grader. Värmevarningar har utfärdats även i länder som Italien, Tyskland, Albanien och Montenegro.
Värmen driver på omfattande bränder. I Spanien har två personer dött, bland dem en brandman, och tusentals har tvingats lämna sina hem.
I Grekland har tre personer omkommit och bränder hotar storstaden Patras. Även Albanien och Turkiet har drabbats hårt – i Turkiet miste minst 17 människor livet i bränder förra månaden.
Enligt European Forest Fires Information System har mer än dubbelt så stora ytor brunnit hittills i år jämfört med samma period 2024.
EU:s brandriskprognos pekar på ”extrema till mycket extrema förhållanden” över stora delar av kontinenten – och höga avvikelser väntas även i delar av Sverige, Norge och Finland.
Läs också: Forskare: Global uppvärmning bakom värmebölja. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS