Kinas nya visum väcker vrede bland landets unga 

Ungdomsarbetslösheten kokar

Men samtidigt är situationen på Kinas arbetsmarknad allt annat än gynnsam för den egna unga befolkningen. Arbetslösheten bland unga ligger på närmare 19 procent och i år har över 12 miljoner nya universitetsutbildade kineser tagit examen.

På sociala medier har kritiken exploderat – hashtags om K-visumet har fått runt en halv miljard visningar på bara två dagar, konstaterar CNN. 

”Det finns så många masterutbildade här som inte hittar jobb, och ändå vill ni ta in fler från utlandet?” skrev en användare i en kommentar som fick tusentals gilla-markeringar.

Stor misstro

Många kritiker ifrågasätter varför regeringen prioriterar utländska talanger framför kinesiska ungdomar. Vissa pekar på att kraven för att kvalificera sig för K-visumet – exempelvis enbart en kandidatexamen i naturvetenskap eller teknik – kan vara för låga.

Än så länge råder dessutom oklarhet om vad K-visumet faktiskt innebär. Myndigheterna har sagt att det riktar sig till unga talanger inom STEM-områden (science, technology, engineering och mathematics), men det är inte tydligt om visumet verkligen ger rätt till arbete i Kina eller om det snarare handlar om akademiska utbyten och forskning, rapporterar BBC.

Statliga medier har samtidigt försökt slå tillbaka kritiken. 

I en ledare i People’s Daily betonades att visumet inte ska förväxlas med immigration, utan handlar om att underlätta för internationella forskare och studenter att bidra till Kinas utveckling.

Ett symtom på djupare problem

Enligt kommentatorer speglar debatten kring K-visumet något större: konflikten mellan Kinas långsiktiga mål att attrahera internationella toppkrafter och de akuta problem som landets egna unga möter på arbetsmarknaden.

Hu Xijin, tidigare chefredaktör på den statliga tabloiden Global Times, skrev på sociala medier att initiativet måste kombineras med att skapa fler kvalificerade jobb i Kina. 

”Det verkliga problemet är de ungas oro för att hitta arbete. Att förbättra sysselsättningen är avgörande just nu”, konstaterade han.

Ett riskabelt politiskt experiment

K-visumet framstår därmed som ett tveeggat svärd för Peking. På kort sikt kan det stärka Kinas attraktionskraft för forskare och ingenjörer, särskilt när USA stramar åt. 

Men risken är stor att programmet samtidigt underblåser missnöje bland den egna befolkningen – en generation som redan kallas för ”den förlorade generationen” på grund av den historiskt höga ungdomsarbetslösheten, en arbetslöshet som gått så pass långt att allt fler av Kinas millennials, men även Generation Z, valt att gå i pension på landsbygden.