Billigare drönare, jaktplan och luftvärn lockar köpare. Trots minskad total export har Kinas geopolitiska roll som vapenexportör vuxit.
Kina trappar upp – säljer vapen världen över


Mest läst i kategorin
Kina har på kort tid gått från att köpa in majoriteten av sina vapen från andra länder till att bli en av världens största exportörer.
Enligt en rapport från SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, har kinesiska drönare, jaktflyg och missiler sålts till 44 olika länder mellan 2020 och 2024.
Det handlar om allt från Pakistan och Myanmar till Nigeria och Algeriet.
Samtidigt har man minskat sin vapenimport med hela 64 procent mellan 2020 och 2024 jämfört med den föregående femårsperioden.

Handlar om allianser
Bakom förändringen ska det finnas en glasklar strategi: att göra sig självförsörjande och samtidigt bygga inflytande genom försäljning.
SIPRI:s forskare menar att vapenaffärer i dag inte bara handlar om militär styrka – utan om allianser.
”Vapeninköp handlar inte bara om att skaffa sig vapen; de skapar också politiska och militära allianser”, säger Siemon Wezeman, seniorforskare på SIPRI.
Senaste nytt
Pakistan testar kinesiska vapen mot väst
Förra månaden uppgav Pakistan att landet skjutit ner sex indiska stridsflygplan i en kort men intensiv gränsstrid – tre av dem franska Rafale-plan.
Vad som stack ut? De pakistanska planen var byggda i Kina.
Händelsen har beskrivits som ett sällsynt test där kinesisk militärteknik ställs mot västerländska vapen.
Enligt Lyle Morris, forskare på Asia Society Policy Institute, gav det världen en chans att utvärdera kinesiska vapen i skarpt läge.
“Det här var ett sällsynt tillfälle för det internationella samfundet att bedöma kinesisk militärutrustning i strid mot västerländsk utrustning”, säger han till Newsweek.
Billigare och enklare
Kinas framgångar på vapenmarknaden handlar inte bara om teknik. Det handlar lika mycket om pris och villkor, skriver Newsweek.
Till skillnad från västmakter som ofta ställer politiska krav i samband med försäljningar, erbjuder Kina ett billigare och mer kravlöst alternativ. Det lockar många länder som vill undvika amerikansk inblandning.
Läs även: “Made in China” slår mot Kinas ekonomi. Dagens PS
Begränsad spridning
Kinas roll som global vapenexportör har vuxit – men inte nödvändigtvis i antal sålda vapen.
Tvärtom visar SIPRI:s siffror att Kinas totala vapenexport minskade med 5,4 procent mellan 2020 och 2024.
Problemet för Kina är att försäljningen fortfarande är koncentrerad till nära allierade, som Pakistan. När det gäller att ta sig in på nya, strategiskt viktiga marknader – exempelvis Europa eller vissa delar av Asien – har Kina det betydligt svårare. Många länder där väljer istället att köpa västerländska system, ofta av politiska skäl snarare än tekniska.
Här säljer Kina sina vapen
Pakistan är den klart största kunden och stod för hela 63 procent av Kinas vapenexport under perioden. Där köper man allt från jaktflyg och drönare till luftvärn och krigsfartyg.
Andra köpare i Asien är till exempel Bangladesh och Myanmar, vilka satsat på pansarfordon och träningsflyg.
I Afrika är länder som Nigeria och Algeriet kunder medan Iran och Oman köper drönare och missiler i Mellanöstern.
Även Venezuela och Bolivia i Sydamerika har köpt kinesiska vapen, ofta som billigare alternativ till väst.
USA behåller greppet – för tillfället
Trots Kinas växande inflytande är det fortfarande USA och dess allierade som dominerar den globala vapenmarknaden.
Under perioden 2020-2024 stod USA för 43 procent av hela världens vapenexport.
Länder som Indien, Japan, Australien och Sydkorea fortsätter att köpa amerikanska vapen i syfte att motverka just Kina, vilka idag ligger på plats fyra i global vapenexport.
Ska Kina kunna ta nästa steg och utmana USA på allvar krävs mer än billigare vapen – det krävs politiskt förtroende. Och där har Peking fortfarande en lång väg kvar.
Läs också: Storbritannien och Tyskland ska ta fram ett nytt vapen. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.