Donald Trump ska ha rekryterats av KGB under en resa till Moskva 1987 och fått kodnamnet Krasnov. Det hävdar en tidigare underrättelsechef. Teorin får nytt liv i sociala medier när Trump bedriver ryssvänlig politik. Men bevisen saknas, och historien har betydligt fler frågetecken än svar.
Kamrat Krasnov: Teorin om att Trump jobbar för Ryssland
När Donald Trump reste till Sovjetunionen sommaren 1987 var han en amerikansk fastighetsmiljardär med ambitioner att bygga hotell i Moskva. Nästan fyra decennier senare har resan blivit central i en teori om att den blivande presidenten redan då hade knutits till sovjetisk underrättelsetjänst.
KGB-toppen skrev på Facebook
I februari 2025 hävdade Alnur Mussajev, tidigare chef för Kazakstans säkerhetstjänst och tidigare KGB-medarbetare, i ett inlägg på Facebook att Trump rekryterades av KGB under resan. Enligt Mussajev fick amerikanen kodnamnet Krasnov.
Uppgiften spreds snabbt på nätet och plockades upp av politiker och medier. Men Mussajev presenterade inga dokument eller andra offentliga belägg för att Trump skulle ha rekryterats.
I en faktagranskning den 13 mars 2025 konstaterade Euronews att uppgiften inte kunde verifieras. Även Mussajevs beskrivning av sin egen roll inom KGB väcker frågor.
Även Kvartal har granskat frågan, där den tidigare underrättelseofficeren Thom Thavenius varnar för risken att information som europeiska underrättelsetjänster nu delar med USA skickas vidare till Ryssland.
Spåren leder tillbaka till 1987
Trump och hans dåvarande hustru Ivana reste till Moskva och Leningrad 1987 för att undersöka möjligheterna att etablera ett hotell. Resan föregicks av kontakter med den sovjetiske ambassadören i USA, Jurij Dubinin.
Enligt journalisten Craig Unger, som granskat Trumps Rysslandskontakter i boken American Kompromat från 2021, var resan mer än en vanlig affärsresa. Unger bygger delar av sin berättelse på uppgifter från Jurij Sjvets, en tidigare KGB-officer som hävdar att sovjetisk underrättelsetjänst hade börjat intressera sig för Trump redan flera år tidigare.
Det är dock viktigt att skilja mellan en underrättelsetjänsts intresse för en person och att personen faktiskt rekryteras. Ungers bok presenterar en omfattande teori om hur kontakterna kan ha utvecklats, men den utgör inte i sig ett oberoende bevis för att Trump arbetade för KGB.
Köpte annonser förenliga med budskapet
Efter hemkomsten från Sovjetunionen publicerade Trump helsidesannonser i tre stora amerikanska tidningar. De kritiserade USA utrikespolitik och argumenterade för en annan linje i förhållande till landets allierade. Annonserna kostade sammanlagt 94 801 dollar.
Enligt Sjvets ska annonserna ha varit förenliga med budskap som KGB ville sprida. Unger har i sin granskning lyft fram dem som en del av det större mönster han menar att underrättelsetjänsten försökte skapa kring Trump.
Rysslandsfrågan följde Trump till Vita huset
Trumps kontakter med Ryssland hamnade åter i centrum under presidentvalet 2016. Den särskilde åklagaren Robert Mueller utredde den ryska påverkan på valet och kopplingarna mellan ryska aktörer och Trumps kampanj.
Muellerutredningen identifierade kontakter mellan personer i kampanjen och personer med kopplingar till den ryska regeringen. Den slog däremot inte fast att Trumps kampanj hade konspirerat eller samordnat sig med den ryska regeringen i dess valpåverkan.
Utredningen avgjorde inte heller frågan om det påstådda KGB-kodnamnet från 1987. Den som vill använda den som belägg för att Trump var en sovjetisk agent går därför längre än vad rapporten visar.
Men namnet Krasnov har i sig blivit en symbol för misstankarna om Trumps förhållande till Ryssland.
Läs mer: Putin vill göra upp med Trump och Xi om Ukraina – utan Zelenskyj
