Ett kinesiskt containerfartyg tog sig nyligen hela vägen genom Nordostpassagen till brittiska Felixstowe. Resan sågs som ett genombrott för en ny global handelsrutt. Men i själva verket är det bara toppen av ett betydligt större – och mer riskfyllt – isberg.
Isen smälter – och öppnar Putins nya genväg till världen


Mest läst i kategorin
“Stormakternas växande intresse för Arktis hänger direkt samman med klimatförändringarna”, sa James Rogers, chef för Tech Policy Institute vid Cornell University, till Newsweek i fjol.
I takt med att Arktis is smälter öppnas nu en sjöväg som länge varit otillgänglig. Och Ryssland vill snabbt göra den till ett geopolitiskt och ekonomiskt trumfkort.
En kortare väg mellan Asien och Europa
Nordostpassagen löper längs Rysslands arktiska kust, från Berings sund till Atlanten. För sjöfarten kan rutten innebära stora besparingar. Under gynnsamma förhållanden tar resan mellan Kina och Europa omkring tre veckor, att jämföra med fyra till sex veckor via Suezkanalen. Sträckan är dessutom nästan 3 000 sjömil kortare.
Det smältande isläget gör passagen allt mer farbar, även under vår och höst. För Moskva är detta en strategisk möjlighet. Med ökad internationell trafik kan Ryssland visa upp Nordostpassagen som ett alternativ till Suez – en rutt som dessutom slipper pirathot och konflikter i Röda havet. Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.
Senaste nytt
Ett verktyg för rysk ekonomi
Rysslands ambitioner är höga. Målet är att kraftigt öka mängden gods som transporteras längs rutten. En viktig del handlar om export av naturresurser, framför allt olja och flytande naturgas, LNG.
Enligt Der Spiegel har Nordostpassagen blivit en ny väg för rysk energiexport trots västliga sanktioner. LNG från det ryska projektet Arctic LNG 2 fraktas långa sträckor och köps fortfarande av EU-länder som Belgien och Frankrike. Gasen är ännu inte EU-sanktionerad – något som väntas först i slutet av 2027.
Läs även: Från krigsboom till baksmälla: Ryssland närmar sig stagnation. Realtid
Skuggflottan i Arktis oroar forskare
En central del av utvecklingen är den så kallade skuggflottan. Det handlar om äldre, ofta dåligt underhållna tankfartyg med oklara försäkringar och ägarstrukturer, som används för att kringgå sanktioner.
Forskaren Kjell Stokvik vid Nord universitet i Bodø varnar för utvecklingen.
“Man börjar använda de fartyg som vi här uppe inte vill se”, säger han om trafiken i de arktiska farvattnen och konstaterar: “Vi ser skuggfartyg komma hit upp”.
Problemet är att Arktis är ett extremt känsligt område. Avstånden är stora, räddningskapaciteten begränsad och konsekvenserna vid en olycka potentiellt förödande.
”Vi vill inte ha en andra Exxon Valdez”, säger Stokvik, med hänvisning till den stora oljeolyckan utanför Alaska 1989.
Kärnkraftsdrivna isbrytare ska hålla rutten öppen
För att möjliggöra trafiken investerar Ryssland kraftigt i sin isbrytarflotta. Landet har i dag åtta kärnkraftsdrivna isbrytare i drift, med ytterligare tre under byggnation. De används för att eskortera även fartyg utan full isklass – något som väcker ytterligare säkerhetsfrågor.
Tillståndsprocessen har samtidigt blivit smidigare. Enligt forskaren Michael Paul vid den tyska tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik har långa väntetider tidigare varit ett hinder, men Ryssland har sänkt avgifter och lättat på kraven för att locka trafik.

Missa inte: Säpo: Ryskt hot mot Sverige kan öka. Dagens PS
Kina kliver fram med strategiskt intresse
Bakom kulisserna spelar också Kina en allt större roll. Kinesiska rederier samarbetar med ryska Rosatom om nya fartyg och planerar containertrafik via Murmansk samt stora investeringar i hamnen i Archangelsk.
Sea Legend, rederiet bakom fartyget Istanbul Bridge, beskriver rutten som att den går genom ”politiskt och ekonomiskt stabila regioner”, enligt bolagets chef Li Xiaobin. Kinas generalkonsul i Ryssland, Lou Zhanhui, går ännu längre och säger att relationerna mellan länderna befinner sig ”i sin bästa historiska fas”.
Michael Paul menar att Kinas intresse inte är förvånande. Landet söker alternativ till Malackasundet och ser Arktis som en strategisk reservväg.
Ingen verklig ersättare till Suez – än
Trots ambitionerna är Nordostpassagen fortfarande en nisch. Antalet transitfartyg är lågt, logistiken svårplanerad och riskerna stora. Västerländska rederier som Maersk och Hapag-Lloyd avstår fortfarande.
Ändå pekar utvecklingen i en tydlig riktning: när isen försvinner ökar kampen om Arktis. Och i den kampen blandas handel, klimatkris och stormaktspolitik på ett sätt som gör Nordostpassagen till betydligt mer än bara en genväg till Europa.
Läs också:
Europas glaciärer smälter bort framför våra ögon. Dagens PS
Här smälter glaciärerna snabbast – nytt rekord. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.











