Dagens PS

Forskarnas nödrop: 85 sekunder kvar till jordens undergång  

Forskarnas klocka
Sedan 1947 har Bulletin of the Atomic Scientists varje år justerat Domedagsklockan utifrån hur de bedömer världens samlade risker (Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026

Världen har aldrig varit närmare självförstörelse än nu. Det är budskapet när forskare i Washington på tisdagen ställde om den så kallade Doomsday Clock – domedagsklockan – till 85 sekunder före midnatt. Aldrig tidigare har visaren stått så nära det symboliska slutet.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Doomsday Clock skapades för snart 80 år sedan som ett sätt att visa hur nära mänskligheten är att göra jorden obeboelig. 

Midnatt representerar total katastrof. 

Att klockan nu flyttas ännu ett steg närmare ses som ett kraftigt nödrop från forskarsamhället.

Närmare midnatt än någonsin

Bakom beslutet står Bulletin of the Atomic Scientists, en organisation grundad av forskare som deltog i utvecklingen av atombomben under andra världskriget. Sedan 1947 har de varje år justerat klockan utifrån hur de bedömer världens samlade risker.

Förra året stod klockan på 89 sekunder före midnatt. Nu har ytterligare fyra sekunder försvunnit.

”Mänskligheten har inte gjort tillräckliga framsteg när det gäller de existentiella risker som hotar oss alla”, säger organisationens vd Alexandra Bell i samband med presentationen.

Hon beskriver Doomsday Clock som ett kommunikationsverktyg – ett sätt att visa hur nära världen är att förstöra sig själv med teknik som människan själv har skapat.

Klockan
Jordens undergång närmar sig (Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT)
ANNONS
ANNONS

Kärnvapen, klimat – och AI

Forskarna pekar på flera orsaker bakom beslutet. Kärnvapenhotet är fortsatt centralt, särskilt mot bakgrund av ökade globala konflikter under 2025 där flera kärnvapenmakter varit inblandade.

Samtidigt varnar Bulletin för att det sista kvarvarande avtalet som begränsar USA:s och Rysslands kärnvapenarsenaler löper ut den 4 februari. Därefter finns inget som formellt hindrar ett nytt kärnvapenrace.

”För första gången på över ett halvt sekel kommer det inte att finnas något som förhindrar en okontrollerad kapprustning”, säger Daniel Holz, ordförande för Bulletinens vetenskapliga och säkerhetspolitiska råd, enligt CNN. 

Utöver kärnvapen lyfts klimatkrisen fram som ett växande hot, liksom biologiska risker kopplade till ny forskning inom livsvetenskapen.

Missa inte: Forskare kopplar klimakteriet till hjärnförändringar vid demens. Dagens PS

AI förstärker alla hot

En av de största nya orosfaktorerna är, kanske inte helt oväntat, artificiell intelligens. Enligt forskarna bidrar den snabba utvecklingen av AI – i kombination med bristande reglering – till att förstärka nästan alla andra risker.

AI gör det lättare att sprida desinformation, vilket i sin tur försvårar internationellt samarbete och politiskt beslutsfattande.

ANNONS

”Utan fakta kan du inte ha sanning. Utan sanning kan du inte ha tillit”, säger Maria Ressa, vd för den filippinska nyhetssajten Rappler, under presentationen. ”Utan dessa tre har vi ingen gemensam verklighet”. 

En symbol med politisk kraft

Domedagsklockan är ingen exakt vetenskaplig mätning, något även forskarna själva understryker. Syftet är snarare att väcka debatt och sätta press på beslutsfattare.

Klockan har heller aldrig nått midnatt. När den stod som längst bort från undergången – 17 minuter före midnatt – var 1991, efter att USA och Sovjetunionen undertecknat ett omfattande nedrustningsavtal.

Budskapet från forskarna är trots allt inte hopplöst. Hoten är skapade av människor – och kan därför också minska genom politiska beslut, internationellt samarbete och ökat engagemang.

Men tiden är knapp.

”Varje sekund räknas och vi håller på att få slut på tid”, säger Alexandra Bell.

Läs också: Larmet: AI-kapplöpningen kan utplåna mänskligheten. Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

ANNONS
ANNONS