EU kräver en så kallad “Farage-klausul” i de pågående förhandlingarna om en Brexit-“reset” med Storbritannien, enligt brittiska medier.
EU kräver "Farage-klausul" i nya Brexitförhandlingar


Mest läst i kategorin
EU uppges kräva juridiska garantier för ekonomisk kompensation om Storbritannien i framtiden skulle dra sig ur det nya Brexit-“återställningsavtal” som just nu förhandlas av premiärministern Keir Starmer.
Kravet har av EU-diplomater fått smeknamnet ”Farage-klausulen”, med hänvisning till hot om ett framtida avtalsbrott från den brittiska högerpopulisten Nigel Farage vars parti Reform UK just nu leder i opinionsundersökningarna i landet, rapporterar Financial Times.
Enligt uppgifter innebär klausulen att den part som säger upp avtalet ska ersätta motparten för kostnader kopplade till att återinföra gränskontroller, inklusive investeringar i infrastruktur, utrustning samt rekrytering och utbildning av personal. Prislappen kan uppgå till flera miljarder pund.
Kravet väcker minnen av den kostsamma skilsmässan mellan Europeiska unionen och Storbritannien, då EU 2020 inrättade en särskild Brexit-reserv på 5,4 miljarder euro för att mildra konsekvenserna av utträdet. Irland tilldelades 920 miljoner euro och Nederländerna över 800 miljoner för att bygga upp tull-, veterinär- och gränskontroller som avskaffats i samband med den inre marknadens införande 1993.
“Ärligt talat utmattande”
Brittiska regeringskällor tonar dock ned dramatiken kring klausulen. Enligt dem är det fråga om standardformuleringar i internationella avtal, utformade för att “fungera åt båda håll”. Det skulle i så fall innebära att även EU tvingas ersätta Storbritannien om unionen ensidigt lämnar avtalet.
En källa i regeringspartiet Labour säger att utträdesklausuler är en självklar del av internationella handelsavtal och avfärdar kritiken som överdriven.
“Att låtsas som att dessa rutinmässiga juridiska skyddsmekanismer utgör ett demokratiskt övergrepp är ärligt talat utmattande”, säger källan.
Förhandlingarna om ett så kallat SPS-avtal, som rör sanitära och fytosanitära regler för jordbruksprodukter, har ännu inte inletts men väntas starta senare i månaden. Processen bedöms bli långdragen, då frågan är en av de mest tekniskt komplicerade i det bredare återställningspaketet. Paketet omfattar även Storbritanniens återinträde i studentutbytesprogrammet Erasmus, vilket enligt uppgift godkändes före jul.
Samtidigt har samtalen om koldioxidutsläpp på varor som exporteras till EU gått trögt. Förhoppningar om att nå en överenskommelse om EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid före jul har inte infriats.
Senaste nytt
EU pressar?
Enligt Financial Times innehåller ett utkast till jordbruksavtal en skrivning som ålägger den part som lämnar avtalet att stå för kostnaderna att återupprätta gräns- och kontrollinfrastruktur. Klausulen ses av EU som ett skydd mot att stå ekonomiskt sårbart om Reformledaren Nigel Farage skulle vinna ett framtida val och infria sitt löfte om att riva upp ett SPS-avtal med EU.
Frankrike tilldelades 672 miljoner euro ur Brexitreserven och spenderade minst 200 miljoner på tullpersonal, gränspolis samt växt- och veterinärinspektörer i hamnar som Calais, Boulogne och Dunkerque, samt vid Eurotunneln. Nederländerna anställde över 900 tulltjänstemän och ytterligare 145 veterinärer för Rotterdams hamn, medan Spanien rekryterade omkring 860 nya medarbetare för flygplatser, hamnar och gränskontroller.
Anand Menon, chef för tankesmedjan UK in a Changing Europe, menar att EU:s hårda linje är väntad. ”Unionen har dragit slutsatsen att Storbritannien behöver dessa avtal mer än EU gör. Därför kommer man att försöka pressa fram varje tänkbar eftergift”, säger han till FT.
Både EU-kommissionen och den brittiska regeringen har ombetts kommentera uppgifterna men har ännu inte svarat, rapporterar Financial Times.
Läs även: Så funkar överklassen i England (Dagens PS)
Läs även: “Jag skulle aldrig gå med”: Johnsons EU-avrådan till Norge (Dagens PS)
Läs även: Högerpopulister i Europa har tappat hoppet om Trump (Realtid)

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.










