Lakrits är ett av Nordens mest älskade godis. Men bakom den svarta färgen och den lite vuxna smaken finns ett ämne som kan påverka blodtrycket mer än många känner till. Ny forskning pekar på att effekten kan vara större än man tidigare trott.
Därför kan lakrits vara farligare än du tror
Den söta boven
Lakritsens karakteristiska smak kommer från glycyrrhizinsyra, ett naturligt ämne i lakritsrot. Problemet är att ämnet inte bara ger smak. Det påverkar också kroppens hormonbalans och kan få blodtrycket att stiga.
Det här är inget nytt. Läkare har länge vetat att överdriven lakritskonsumtion kan ge huvudvärk, svullnader, muskelsvaghet och högt blodtryck. Men forskare menar nu att även mindre mängder kan ha en tydlig effekt, särskilt om man äter lakrits ofta.
När vi äter lakrits omvandlas glycyrrhizinsyran i kroppen till ett ämne som stör njurarnas reglering av salt och vätska. Resultatet kan bli att kroppen behåller mer vatten än den borde. Och då stiger blodtrycket.
Det är alltså inte bara en fråga om hur mycket godis man äter en lördagskväll. Det handlar om den totala mängden över tid, skriver danska Vetenskap.
Problemet är att ingen riktigt vet
Den stora komplikationen är att lakritsprodukter kan innehålla väldigt olika mängder av det aktiva ämnet. Två till synes identiska påsar godis kan i praktiken ge helt olika doser.
Analyser visar att vissa produkter innehåller upp till hundra gånger mer glycyrrhizinsyra än andra.
Det betyder att några få bitar om dagen i vissa fall kan räcka för att nå nivåer där forskare börjar bli oroliga.
Lakrits finns dessutom i fler produkter än man tror. Te, glass, kosttillskott, kryddblandningar och vissa drycker kan innehålla lakrits eller lakritsarom. Många konsumenter får därför i sig mer än de själva tror.
I en dansk studie hittade forskare spår av ämnet i blodet hos över sextio procent av deltagarna. Och mer än var fjärde av dem med höga nivåer uppgav att de inte ens åt lakrits.
Extra känsligt för vissa grupper
Personer med högt blodtryck verkar vara särskilt känsliga. Samma sak kan gälla människor med typ 2-diabetes.
I studien såg forskarna dessutom ett tydligt mönster: personer med högre nivåer av lakritsämnet i blodet behövde mer blodtryckssänkande medicin än andra.
Det väcker en ganska rimlig fråga. Skulle vissa patienter kunna minska sin medicinering om de helt enkelt åt mindre lakrits.
Hur mycket är egentligen säkert
Världshälsoorganisationen har tidigare bedömt att ett dagligt intag på upp till 100 milligram glycyrrhizinsyra sannolikt är ofarligt för de flesta vuxna.
Men nyare forskning antyder att blodtrycket kan börja stiga redan någonstans mellan 40 och 100 milligram per dag.
Nordiska experter har därför föreslagit att ett mer försiktigt riktmärke ligger runt 10 milligram per dag, särskilt för känsliga personer.
Det betyder i praktiken att lakrits är något man bör äta då och då, inte varje dag.
Kanske dags för en varning på godishyllan
Eftersom innehållet varierar kraftigt mellan produkter menar flera forskare att det kan vara dags för tydligare märkning.
Ett enkelt system med nivåerna låg, medel och hög halt av glycyrrhizinsyra skulle göra det betydligt lättare för konsumenter att förstå vad de stoppar i sig.
Och kanske få tillverkarna att tänka om.
Lakrits kommer inte att försvinna från godishyllan. Norden skulle troligen göra uppror om det hände.
Men den där näven lakrits framför Netflix kanske är en bättre idé en gång i veckan än varje kväll.
Fyndet som kan skriva om människans historia
Fyndet är mindre än två millimeter. Ändå kan den förändra vår bild av hur människans allra äldsta släktingar spred sig över jorden. Forskare i USA har
