Brände 400 miljoner – och hemligstämplade

För sent att klaga

Efter tre år upphävdes hemligstämpeln. Lämpligt nog, kan man tänka, eftersom tiden att klaga på en olaglig upphandling löper ut efter, tadam, två år.

När försvarsdepartementet senare ombads förklara hur man kunnat göra av med 400 miljoner för mycket, svarade man att det ”tidigare inte funnits något fokus på att hålla kontroll” eller på att ”övervaka att det aviserade ramverket inte överskrids”.

Fondförvaltaren som tjänar miljarder. Dagens PS

“Varför så noga helt plötsligt?”

Varför skulle det plötsligt vara så noga med sånt, undrade departementet.

Dessutom, påpekade man, var det ”först nyligen” det ”klargjorts av EU-domstolen att det var olagligt att överskrida ramavtalet”.

Försvarsmaterieldirektör Gro Jære vill inte bli intervjuad om ärendet, vilket man möjligen kan förstå.

I stället får pressansvarig Hilde Tank-Nielsen på frågor.

”De två dokumenten borde inte ha hemligstämplats,” skriver hon om breven där myndigheten berättar om de fyra avtalen, men hävdar sedan glatt att ”försvarsmakten har inte försökt dölja denna fråga för allmänheten”.

Hade ni bara frågat…

Det hade man inte gjort eftersom man valt ”en reaktiv kommunikationsplan”, som innebär ”helt enkelt att vi inte aktiv kommer att lämna information om en fråga” utan ”svara utförligt om vi blir tillfrågade”.

Det vill säga att om någon hade ställt en fråga om något totalt hemligt som ingen kände till – en prestation i sig – så skulle man ha svarat.

Hur och om det hela påverkat Norges försvar och försvarsförmåga vet vi naturligtvis inget om.

Förmågan att skapa dimridåer verkar i vart fall vara på topp.

Helikopterskandalen som kostade Norge 4 miljarder kronor. Dagens PS