Storbritannien är ett av världens rikaste länder. Ändå lever miljoner barn i familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Barn lever fattigt i det rika landet: "Åt bara cornflakes och ris"


Mest läst i kategorin
Levnadsomkostnaderna stiger i Storbritannien, samtidigt som välfärdssystemet har försvagats efter mer än ett decennium av åtstramningar.
Resultatet är att allt fler familjer saknar ekonomisk marginal – och i vissa fall till och med saknar möjlighet att tillgodose barns mest grundläggande behov.
Barnfattigdomen i Storbritannien har nu nått den högsta nivån sedan mätningarna inleddes, rapporterar CNN.
Organisationer kliver fram
Statistik från regeringen visar att omkring 4,5 miljoner barn lever i relativ fattigdom, definierat som hushåll med inkomster under 60 procent av medianen efter boendekostnader.
En miljon av dessa barn klassas dessutom som extremt utsatta, utan stabil tillgång till mat, värme, kläder och hygienartiklar.
Välgörenhetsorganisationer beskriver hur familjer trängs i undermåliga bostäder, ibland i ett enda rum, och lever på miniminivåer av mat och förnödenheter.
I avsaknad av ett tillräckligt skyddsnät har frivilligorganisationer som Little Village fått en central roll.
Svårt att betala räkningarna
Deras så kallade baby banks förser nyblivna föräldrar med nödvändiga saker som blöjor, kläder och barnvagnar. Efterfrågan har ökat kraftigt, vilket speglar hur långt ned många hushåll pressats, skriver Huffington Post.
Många föräldrar med heltidsarbete och inkomster över genomsnittet uppger ändå att de inte klarar sina räkningar när boende, mat och barnomsorg betalats.
“Vi stötte på en familj som bara levde på cornflakes och ris”, säger Little Villages vd Sophie Livingstone till CNN.
Dyrt att ha barn
Barnomsorgskostnaderna är bland de högsta i OECD, och i storstäder som London äter de upp stora delar av hushållens inkomster.
Sju av tio barn som lever i fattigdom har minst en förälder i arbete, vilket understryker hur försvagat sambandet mellan sysselsättning och ekonomisk trygghet blivit.
Forskare och policyanalytiker pekar samtidigt på effekterna av politiska beslut. De nedskärningar som infördes efter finanskrisen har haft långvariga konsekvenser.
Litet manöverutrymme
Särskilt kritiseras det generella bidragstaket, begränsningar i bostadsbidraget och framför allt den så kallade tvåbarnsgränsen, som gör att föräldrar inte kan få fulla ersättningar för barn nummer tre och uppåt.
Större familjer har också drabbats hårdast av det senaste decenniets ökning.
Den nya Labourregeringen lyfter frågan som en av sina prioriteringar och utlovar investeringar i barnverksamhet, stöd under loven och förstärkta familjecentraler.
Samtidigt begränsas handlingsutrymmet av svaga offentliga finanser och löften om att inte höja skatten för arbetande hushåll.
Läs mer: Svagheterna som kan skicka USA in i lågkonjunktur. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet













