Hur väl rustade är egentligen våra städer för häftiga skyfall? Och vart ska vattnet ta vägen i tätbebyggda stadskvarter med många invånare och dåligt med ytor där vattnet kan magasineras? De frågorna har miljökonsulter på teknikkonsultbolaget WSP försökt hitta svar på.

ANNONS

Tidigare har man sett på översvämningsproblematiken som en fråga om rör och VA. Idag inser man att det i hög grad också handlar om stadsplanering.

Mikael Larsson Thymé på WSP är medförfattare till en artikel i tidningen Vatten som bygger på intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Danmark och Norge om skyfallshantering. Slutsatserna i studien är att det saknas statliga riktlinjer och rekommendationer för hur kommunerna ska kunna arbeta proaktivt med skyfallsfrågan.

Ett väl genomfört skyfallsarbete kommer ställa stora krav på samverkan. Detta gäller både kommuner sinsemellan men även mellan privata sektorn och kommuner. Vissa lösningar kan behöva samfinansieras för att bli genomförda.

Hittills har skyfallshantering mest dykt upp i diskussionerna när en stad redan har drabbats av översvämningar. Då prioriteras frågan ett tag för att sedan många gånger falla i glömska. Detta reaktiva kortsiktiga förfarande är inte hållbart

Mikael Larsson Thymé menar att det behövs en nationell strategi för att råda bot på den fragmenterade process som råder i Sverige idag. Artikelförfattarna vill inrätta en permanent klimatanpassningsdelegation för att överblicka, samla och fördela arbete för att stå bättre rustade innan skyfallet kommer.

ANNONS
ANNONS

Läs mer om WSP:s vattenarbete i rapporten Sverige och 20-talets vattenutmaningar.