Dagens PS

Butiker försvinner men staden måste fortsätta leva

butiker i Hökarängen
I Hökarängens centrum i Södra Stockholm fanns det för tio år sedan många tomma lokaler även på stadsdelens gågata. Men den dominerande fastighetsägaren i området, Stockholmshem, lyckades vända utvecklingen. (Foto: TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 23 nov. 2021Publicerad: 02 aug. 2021

Fastighetsägare behöver tänka om när tusentals butiker försvinner, det behövs levande bottenvåningar i en levande stad.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Helena Olsson, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm, menar att fastighetsägare behöver tänka om för att fylla sina lokaler när tusentals butiker försvinner.

Butiksdöden slog mot Stockholms län långt innan pandemin. Enligt en prognos från Svensk Handel kommer e-handeln fortsätta att ta marknadsandelar, 40 procent av detaljhandeln kan ske online vid 2030, det skulle betyda att så många som 10 000 butiker i landet kan försvinna på tio år.

Levande bottenvåningar

“Alla de här lokalerna måste fyllas med andra publika verksamheter. Brun papp i fönsterna är det sista man vill ha, oavsett om man är fastighetsägare eller boende i området”, säger Helena Olsson till Mitt i Stockholm.

Men hon menar att det finns möjligheter. I Fastighetsägarnas nya rapport Levande bottenvåningar – dröm och realitet framgår att verksamheter inom tjänster och kultur ökar mycket snabbare än butikshandeln.

Hökarängens centrum bra exempel

Helena Olsson säger att verksamheter som betyder mycket för ett områdes attraktivitet inte alltid har så hög betalningsförmåga, men menar att man med ett spännande innehåll i bottenvåningarna kan höja hyrorna på våningarna ovanför. Hon anser att fastighetsägare behöver vara mer aktiva och pekar på en bra förebild.

Hökarängens centrum i Södra Stockholm var för tio år sedan på dekis och det fanns många tomma lokaler även på stadsdelens gågata. Men den dominerande fastighetsägaren i området, Stockholmshem, lyckades vända utvecklingen.

Stockholmshem frågade folk i området vad de saknade i sitt centrum och det ledde till att stadsdelen fick apotek, vårdcentral och bankomat i sitt centrum. Det ledde till att fler och fler näringsidkare vågade etablera sig i Hökarängen och i dag finns där caféer, restauranger och nischade butiker.

Anta en stadslivspolicy

Helena Olsson menar att det krävs både mod och målmedvetenhet från fastighetsägare. “Det är inte lätt men det går”, säger hon till Mitt i Stockholm.

Det är också hållbart att ha ett lokalt utbud. Under pandemin när människor har rört sig över mindre områden har det ofta gått bättre för lokala företagare.

“Man kan se att de näringsidkare som haft en lokal, personlig prägel har klarat sig bättre under pandemin”, säger Helena Olsson till Mitt i Stockholm.

För att fastighetsägare och näringsidkare ska kunna anpassa sig till en marknad i förändring menar Helena Olsson att det behövs förändringar. Hon menar att det från kommunens sida är bättre att planera för centrumändamål än specifikt för handel och anta en stadslivspolicy i stället för en detaljhandelspolicy.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS