Sverige har en okänd och outnyttjad kraftkapacitet motsvarande två kärnkraftverk – redan installerad och ”ganska enkelt” att investera i, enligt Gustav Melin, vd på Svenska Bioenergiföreningen.

ANNONS

Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, släppte i somras en rapport där de undersökte elproduktion och effektförhållanden under en av de kallaste veckorna i februari 2021.

Rapporten visar enligt Svebio att det fanns outnyttjad kraftkapacitet i Sverige på 2 261 MW den kallaste dagen, den 3 februari – vilket kan jämföras med de nedlagda kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 (881 MW), Ringhals 2 (905 MW), och Oskarshamn 1 (473 MW), totalt 2 259 MW.

Väljer värme före el

Den oanvända kapaciteten finns framför allt i värmekraft. Till skillnad från ett värmeverk som bara producerar värme så produceras både el och värme i ett kraftvärmeverk genom förbränning av bränsle. Bränslet kan vara i princip vad som helst, vanligt internationellt är fossila bränslen som kol och olja men i Sverige används främst avfall och biobränsle.

Vid kallt väder behövs mer värme – varför elproduktionen får lägre prioritet, visar Svebios rapport från situationen i februari. I ett mejl till Dagens PS bekräftar Svebios vd Gustav Melin att läget är detsamma nu i vinter.

”Vår rapport visade att eftersom vi har haft låga elpriser länge i Sverige, har få av företagen optimerat för att producera el. Samtliga företag har dock byggt sina anläggningar därför att det finns en efterfrågan på värme till att värma städer, koka massa eller producera ånga till industri. Deras uppdrag är i första hand att leverera denna värme. Om det blir riktigt kallt måste de därför prioritera värmeproduktion oavsett vad elpriset är. Annars får de ställa industrin eller låta fjärrvärmekunderna frysa”, skriver han.

Kraftkapacitet som klarar alla väder

Han menar dock att den outnyttjade kapaciteten för elproduktion i Sverige som klarar av alla väderförhållanden kan bli tillgänglig genom relativt enkla investeringar – bland annat i fler värmeverk. Med fler anläggningar som producerar värme kan de befintliga kraftvärmeverken producera mer el.

Att bygga nya värmeverk för att utnyttja befintlig kraftkapacitet från kraftvärme är dessutom betydligt enklare och billigare än att exempelvis bygga nya två kärnkraftverk för att nå samma kapacitet. Svebio uppskattar det till ”mindre än fem procent” av kostnaden av nya kärnkraftsreaktorer.

ANNONS
ANNONS

”I förhållande till all annan investering i elproduktion så är nog detta det billigaste. I synnerhet som det också blir elproduktion på vintern när det är som störst behov”, skriver Gustav Melin, vd på Svebio.

Läs även: Elprisrekord – och nu stänger Tyskland halva kärnkraften [Dagens PS]