Rapport: Skogsbruket ökar risken för ras i Sverige

Skogsstyrelsen har de senaste åren iakttagit förändringar i naturen som kan härledas till klimatförändringarna. Enligt en ny rapport från myndigheten måste det svenska skogsbruket ställa om för att samhällsviktig infrastruktur och människors välbefinnande ska kunna säkras.

Rapporten har tagits fram av Skogsstyrelsen i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut och Trafikverket. Rapporten ska utgöra underlag för regeringen via det nationella expertrådet för klimatanpassning.

Mindre tjäle ökar risken

När det blir varmare blir det mindre tjäle i marken, det i sin tur ger blötare förhållanden och leder till ökad risk för ras och erosioner. I sin nya rapport pekar Skogsstyrelsen ut branta och instabila områden i älvdalar som riskområden, totalt handlar det om en halv miljon hektar mark.

Skogsbruk ger också risk för körskador från skogsbruksmaskiner och det kan ge långtgående effekt på naturen, men mindre tjäle i marken blir också risken för körskador större. Enligt Skogsstyrelsen inverkar i princip alla skogsbruksåtgärder på risken för ras, erosion och lokala översvämningar.

Riskerar samhällsbärande infrastruktur

De risker som pekas ut i rapporten är att samhällsbärande infrastruktur kan påverkas eller skadas. Jordmassor kan rasa ned på vägar eller järnvägar och i vattentäkter och skada bostäder, fiberkablar eller elledningar. Dessutom kan även människor dras med ned i ett jordskred.

“Vi har varit väldigt förskonade med naturolyckor jämfört med många andra länder. Men de sista åren har vi sett förändringar i klimatet som även drabbar Sverige på andra sätt än vad det har gjort tidigare, säger Anja Lomander, markspecialist vid Skogsstyrelsen, till Ny Teknik.

Dåligt med data i Sverige

I rapporten riktar Skogsstyrelsen sina förslag till regeringen, skogsnäringen samt till den egna myndigheten och det arbete som behöver göras beskrivs som stort. Man bör se över skogsvårdslagens hänsynsparagraf och miljöbalken utifrån behov av klimatanpassning och klargöra ansvarsfördelningen mellan det offentliga och den enskilda, samt öka samverkan mellan myndigheter.

Enligt Anja Lomander är ett problem att vi i Sverige har dåligt med data om vad den här typen av skador orsakar och vilka samhällskostnader de ger.

Läs mer: Extremväder orsakade skador för miljardbelopp