En restprodukt från skogsindustrin blir till plast i en fabrik i Knivsta – och allt började med Star Wars-figurer i en ugn.
Svenskt bolag gör plast av trä: "Blir lite frustrerad"


Mest läst i kategorin
Det som började som ett lekfullt köksexperiment har utvecklats till en svensk innovation med potential att förändra plastindustrin i grunden.
Med restprodukten lignin från skogsindustrin som råvara har forskaren Christopher Carrick, doktor i materialkemi vid KTH, lyckats skapa en bioplast som fungerar i befintliga plastsystem.
Det kan få stora såväl miljömässiga som ekonomiska effekter, skriver Tidningen Näringsliv.
Tillverkas i Knivsta
Upptäckten gjordes när Carrick och hans son experimenterade med Star Wars-bakformar hemma i köket.
Genom att hetta upp lignin med naturliga oljor upptäckte han att materialet fick plastiska egenskaper. Resultatet: figurer av Obi-Wan Kenobi och Chewbacca – och insikten att han hade gjort plast av trä.
Det blev starten för Lignin Industries och bioplasten Renol, som nu tillverkas i industriell skala i Knivsta.
Senaste nytt
Utnyttjar råvaran från skogen
Renol fungerar som en så kallad drop-in-lösning, vilket innebär att den kan blandas in direkt i befintlig plastproduktion.
“Vi behöver heller inte odla någonting nytt eftersom vi utnyttjar den skogsråvara som redan finns tillgänglig. Det är hela vår ”game to fame”. Att skapa värde från någonting som hittills har haft ett, om något, väldigt begränsat värde”, säger Fredrik Malmfors, som är vd på Lignin Industries, till TN.
I Sverige bränns omkring sju miljoner ton lignin varje år – sju gånger mer än landets plastkonsumtion.
Ser stor potential
Lignin Industries ser därför stor potential i att ersätta fossil plast med ett inhemskt, biobaserat alternativ.
Bolaget har gått från forskningsfas till kommersiell expansion och samarbetar nu med externa produktionspartners i flera länder.
Målet är att skapa lokala värdekedjor där lignin från exempelvis pappersbruk kan användas direkt i plastproduktion.
“Kan göra mig lite frustrerad”
Men trots tekniska framsteg återstår hinder. Enligt Carrick och Malmfors bromsas utvecklingen av lagstiftning och brist på incitament för att byta bort fossila material.
“Om regelverket och återvinningen är designade för fossilt och det saknas “straff” för att fortsätta. Då är det klart att många plastproducenter undrar: Varför ska jag ändra? Jag har kört fossilt hela mitt liv och det finns heller inga straff för att fortsätta precis så. Det skapar en ytterligare barriär och kan göra mig lite frustrerad”, säger Christopher Carrick.
Med EU:s uppdaterade bioekonomistrategi i sikte hoppas bolaget att biobaserade material som lignin ska få en tydligare plats i framtidens plastpolitik.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS.