Övertolkning av EU-regler får Sverige att riva vattenkraft

Sedan omprövningen av landets cirka 2 000 vattenkraftverk inleddes 2022 har utfallet väckt oro i energibranschen. Av de omkring 40 anläggningar som hittills fått sina tillstånd prövade har hälften lagts ned och rivits, rapporterar Realtid.

”Det är den svenska överimplementeringen som är problemet. Vi har kontakt med motsvarande organisationer i andra EU-länder, och det är bara Sverige som driver det här till utrivning”, säger Gustaf Hellström, ordförande i Svensk Vattenkraftförening, till Realtid.

Sträng tolkning av EU-direktiv

Omprövningen sker inom ramen för EU:s vattendirektiv, som syftar till att förbättra vattenmiljöer. Branschföreträdare menar dock att svenska myndigheter tolkar kraven betydligt striktare än andra länder.

Enligt Hellström ställs krav som i praktiken innebär att vattendrag ska återställas till ett tillstånd långt före modern vattenkraftsutbyggnad. Samtidigt betonar han att direktivet också anger att miljöåtgärder ska vägas mot samhällsnytta och ekonomisk rimlighet – något han menar inte sker i Sverige.

Som jämförelse lyfter han Norge, som trots att landet inte är EU-medlem följer direktivet men samtidigt bygger ut småskalig vattenkraft i stor omfattning.

Risk för stora produktionsbortfall

Hittills har främst små kraftverk berörts, men nu växer oron även kring större anläggningar. I Klarälven i Värmland kan nya miljökrav påverka flera kraftverk, inklusive Fortums anläggning i Höljes.

Enligt uppgifter som Realtid hänvisar till kan produktionsbortfallet i Klarälven uppgå till över 0,7 terawattimmar per år. Det motsvarar en betydande del av det totala bortfall på 1,5 terawattimmar som regeringen satt som riktvärde för hela omprövningen.

Småskalig vattenkraft i Sverige producerar el motsvarande ett större kärnkraftverk, och en stor del av denna produktion finns i södra Sverige där elbehovet är som störst.

10 miljarder räcker inte?

När reformen kring omställningen till EU:s vattendirektiv beslutades skapades en fond på 10 miljarder kronor för att täcka huvuddelen av omställningskostnaderna. Men enligt branschbedömningar som Realtid refererar till kan de totala kostnaderna bli betydligt högre, i storleksordningen 30 till 50 miljarder kronor – eller ännu mer om administrativa kostnader räknas in.

“Man skjuter projektet i sänk genom att ha orimliga krav. Använder man de här 10 miljarderna smart kan man göra jättebra miljönytta. Nu bränner vi dem i domstol istället”, säger Gustaf Hellström.

Läs även: Utbyggd vattenkraft: ”Som ett till kärnkraftverk”