Stefan Engeseth menar att de tusentals miljarder som investeras i vapen borde gå till att lösa mänsklighetens verkliga problem. AI hade fattat bättre beslut än världens ledare och vi hade inte haft kris i Mellanöstern.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Den senaste utvecklingen i Mellanöstern har återigen visat hur snabbt en konflikt kan trappas upp och med dagens vapenteknologi är konsekvenserna farligare än någonsin.
Men enligt näringslivsfilosofen Stefan Engeseth är det mest fruktansvärda inte kriget i sig – utan att mänskligheten inte lär sig av det.
– Titta på nyheterna idag, det är nästan som att titta på en actionfilm. Det händer otroligt mycket, tyvärr, säger Engeseth.
Engeseth, som gjort sig känd för att utmana vedertagna sanningar inom näringsliv och strategi, vill att vi betraktar nyhetsflödet som en spegel. Frågan vi borde ställa oss är enkel men obekväm: ser vi en smart eller en dum djurart?
– Man brukar säga att ibland måste skogen brinna ner. Men den här skogen kostar väldigt mycket om den brinner ner. Vi har helt enkelt inte råd med de här krigen, säger han.
Det är ett resonemang som får extra tyngd mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenserna som redan märks. Konflikten i Mellanöstern har drivit upp energipriser, skakat fraktmarknaderna och kastat skuggor över globala investeringar.
Kan någon egentligen vinna ett modernt krig? Engeseth är tydlig med att svaret är nej. Åtminstone inte på lång sikt.
– På kort sikt kan man säga att vapenindustrin är vinnare, men inte mänskligheten och inte planeten, konstaterar han.
Det är svårt att argumentera emot. Försvarsaktier har gått mot rekordnivåer under 2026 och vapenjättarna går mot rekordvinster. Saab har nått nya all-time-highs och europeiska försvarsfonder drar in miljardbelopp.
Men Engeseth vänder på perspektivet. Om samma tusentals miljarder som investeras i vapen istället lades på mänsklighetens verkliga utmaningar – fattigdom, cancer, Alzheimers, Parkinsons – skulle både mänskligheten och planeten bli vinnare.
Att krig är resultatet av att alla andra utvägar misslyckats är en vedertagen sanning. Men Engeseth ser alternativ.
– En gång i tiden startade man sport för att soldaterna skulle få träna istället för att slåss. Vi skulle kunna ha ett OS i dumhet istället för krig, det är ungefär samma dumhetsnivå, säger han.
Bakom humorn finns ett seriöst förslag: att omdirigera de enorma resurser som läggs på destruktion till konstruktion. I en tid när Europa desperat försöker finansiera sin upprustning och bilfabriker ställs om till vapenproduktion framstår tanken provocerande men inte orimlig.
Det kanske mest kontroversiella i Engeseths resonemang handlar om artificiell intelligens. Han menar att AI hade kunnat fatta bättre beslut än de ledare som styr världen idag.
– Vi är på 1.0 och AI är på 1000.0. Jag tror inte vi hade hamnat här om AI styrde världen. AI bygger på logisk kod, medan vi bygger på känslor, historik, maktspel och en massa andra saker som borde vara i historieböckerna, säger Engeseth.
Han är dock inte naiv inför riskerna. AI pekas ut som en av de stora riskerna 2026 och debatten om autonoma AI-vapen pågår för fullt. Men skillnaden, menar Engeseth, är avgörande.
– AI är inte utan risk. Men det går att uppgradera AI mycket lättare än att uppgradera människor. Människan är farligare än AI.
Medan världens ledare fortsätter investera i konflikt och börsen pendlar mellan rädsla och girighet, ställer Engeseth den fråga som kanske är obekväm – men nödvändig. Är vi som art kapabla att lära oss?
Historien säger nej. Men med AI:s logik och mänsklighetens resurser borde svaret kunna vara ett annat.
Frågan är om vi är smarta nog att lyssna.
