Börshumöret beskrivs som gott, men under ytan växer en oro som kan sätta tonen för svensk ekonomi de kommande åren. I Börsbarometern pekar David Ingnäs och Edvard Lundkvist på en tydlig spricka mellan förväntningar och verklighet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Enligt Ingnäs finns det få tecken på att hushållen är redo att konsumera Sverige ur lågkonjunkturen.
”När jag pratar med folk får jag inte den känslan att det går bättre. Alla är oro, försiktighet och ekonomisk ångest”, säger han.
Bildens stöd kommer från Nordeas årliga undersökning, där svenskar planerar att dra ned på utgifter i allt från restaurangbesök till fritidsaktiviteter.
”På punkt efter punkt planerar vi att lägga mindre pengar”, konstaterar Lundkvist och varnar för en självförstärkande pessimism.
Samtidigt tornar geopolitiska risker upp sig. En utdragen kris i Mellanöstern och störningar i Hormuzsundet riskerar att pressa upp transport- och energipriser.
”Det krävs inte så många veckor av störningar för att det ska få jättestora känningar längre fram i marknaden”, säger Ingnäs.
Trots osäkerheten finns ett svenskt undantag. Sparandet. Sverige sticker ut med en stark börskultur där småsparare är en viktig kapitalbas. I Europa däremot ligger stora summor passiva.
”Det finns ungefär 11 000 miljarder euro som ligger på sparkonton där de inte gör någon nytta alls”, säger Lundkvist.
Mitt i oron lyfts också oväntade vinnare. Metallen volfram har rusat kraftigt i pris, drivet av geopolitik och ökad efterfrågan inom försvarsindustrin.
”Den hade ökat 557 procent sen februari förra året”, säger Ingnäs och pekar på Kinas dominans som en avgörande faktor.
Slutsatsen är tudelad. Konsumtionen svajar, men kapitalet finns. Frågan är bara när det sätts i arbete. Och om det räcker för att bryta den svenska lågkonjunkturen innan 2027.
