Forskaren punkterar myterna om ChatGPT och massarbetslöshet

Löften om superintelligens och massarbetslöshet satte tonen när ChatGPT exploderade i slutet av 2022. Tre år senare är facit betydligt svalare. Varken den människoliknande intelligensen eller den stora jobbdöden har blivit verklighet. I stället växer en mer obekväm diskussion om teknikens baksidor, affärsintressen och ett beroende av ett fåtal amerikanska bolag.

Pontus Wernestål, AI-forskare, menar att utvecklingen redan har börjat nyktra till.

“Facit säger att det inte har blivit så”, säger han i PS Studio.

Drömmen om artificiell generell intelligens, AGI, har skjutits på framtiden.

“Det ser inte ut som att vi kommer att få det på bra länge, trots vad techbolagen kanske säger.”

Inte heller profetiorna om massarbetslöshet har infriats.

“Många arbetsuppgifter har förändrats och kommer att förändras, och vissa specifika yrken kanske är mer illa ute än andra. Men det har inte blivit den profetia som kom 2022.”

Ingen faktagranskning

Enligt Wernestål finns en tydlig affärsmässig logik bakom de stora löftena.

“Om du gjuter in jättemycket värde i din produkt så ökar värderingen av både produkten och bolaget. Det ligger i techbolagens intresse att hävda att de har väldigt kraftfulla tjänster.”

Samtidigt har en rad problem hamnat i skuggan. Hallucinationer, felaktiga svar, är redan välkända. Mindre uppmärksammat är resursförbrukningen och de sociala kostnaderna.

“Språkmodellerna har ingen faktagranskning. De ger ofta felaktiga svar. Och folk pratar kanske inte så mycket om energiförbrukning, färskvattenåtgång och att man utnyttjar arbetare i globala södern för att annotera data.”