Alla söker vi efter någon form av bekräftelse från vår omvärld, både privat och på jobbet, och oavsett om vi är på eller utanför nätet. Det är naturligt för oss människor att vi vill få acceptans och kärlek av andra.

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte Dagens PS.

Ett sätt att få ett snabbt godkännande är att kommunicera något i sociala medier. Alltid finns där någon som trycker på gilla-knappen och det kan kännas riktigt bra att bli sedd på det viset även om den ”kärleken” som man får tillbaka på att skriva just det inlägget inte var så djup. För vissa kan denna jakt på snabb bekräftelse bli något som till slut trappas upp och blir ett väldigt negativt beteende. Det är definitivt inte bara något som gäller för de yngre generationerna.

Vad det däremot ofta i grunden handlar om är om man har en hög självkänsla eller ej.

Lajk-sjukan, som jag ibland kallar den, är något som även vuxna med hög utbildning och fina titlar kan dra på sig. Dessutom har det heller inget att göra med om man är framgångsrik eller inte på sitt jobb.  Vad det däremot ofta i grunden handlar om är om man har en hög självkänsla eller ej. Personer med låg självkänsla brukar behöva mer av andras yttre bekräftelse om att de duger för att må bra. Många lajks betyder i detta sammanhang att man fått mycket bekräftelse på att man duger. Har omvänt få tryckt på gilla tolkas det som att man inte är bra nog och till och med värdelös – om självkänslan är bedrövligt låg.

ANNONS
ANNONS

Många som jagar lajks skäms för beteendet, även om de inte kan dra i handbromsen. Jag tycker i och för sig att det är onödigt att känna skam – det leder ingenstans. Tvärtom är du modig om du ser att du råkat ut för det här och inte riktigt kan hindra dig själv från att fortsätta. Att erkänna sina svårigheter är första steget till att hitta lösningar för att växa och utvecklas.

Att jobba med självkänslan är tyvärr ingen quick fix, utan det är en livsprocess att ha förmågan att se sitt värde utan att vara för mycket beroende till vad andra tycker och tänker om en. Här kan till exempel en coach, psykolog eller samtalsterapeut vara till hjälp som bollplank i processen.

Det är skillnad mellan att bruka sociala medier och när det blir ett missbruk.

Sedan är det också så att sociala medier bygger på mer eller mindre omedelbar bekräftelse vilket, som sagt, kan skapa beroenden hos oss. Det krävs ju ofta inte så mycket av oss i prestation i något vi skriver eller lägger ut och ändå är det ofta någon som är där och gillar och på så vis belönar ditt dopaminsystem dig med en kick. Andra uppgifter vi har på jobbet kan kräva mycket mer ansträngning och ta mer tid innan någon tycker att vi är duktiga. Kanske är det så att vi arbetar i sammanhang med chefer som inte direkt är så bra på att ge någon feedback över huvud taget, och framförallt då inte några klappar på axeln. Så det kan absolut bli en fälla att direkt få andras gillanden, att man fastnar i jakten på lajks.

Det är skillnad mellan att bruka sociala medier och när det blir ett missbruk som gör att vi försummar andra uppgifter, nära relationer, motion, sömn och så vidare. Då behöver du ta dig en ordentlig funderare och reflektera över orsakerna till att användandet går över styr. Ibland behövs det samtal med en coach, terapeut, mentor eller någon annan som kan ställa frågor och guida dig lite på traven.