Har du blivit av med pengar genom ett kapat BankID och sedan nekats ersättning av banken? Då kan det finnas skäl att försöka igen. Enligt en tidigare bedrägeripolis kan ”tusentals drabbade ha rätt till ersättning”.
Tusentals kan ha rätt till pengar från banken: "Har blivit lurade"
Senast i fjol blev en Umeå-man av med 220 000 kronor i ett bedrägeri. På några minuter försvann alla pengar från hans konton. Han nekades ersättning av sin bank.
Och han är långt ifrån ensam.
Många bedrägeridrabbade har genom åren fått beskedet att de själva får bära hela förlusten. Men en vägledande dom i Högsta domstolen från 2022 förändrade spelreglerna.
Vid obehöriga transaktioner är huvudregeln att banken ska återställa kontot. För att slippa hela eller delar av ansvaret måste banken kunna visa att kunden har agerat ”grovt försumligt” eller ”särskilt klandervärt”.
En av dem som nu tar strid mot sin bank är 66-åriga Tarja Holm.
Läs även: Försäkringsmissen kan kosta djurägare tiotusentals kronor. Dagens PS
Kontot tömdes på nästan 300 000 kronor
Allt började med sms om att hennes BankID behövde förnyas. Efter det tredje meddelandet blev hon stressad och svarade.
Några dagar senare hade 287 550 kronor försvunnit från hennes bankkonto, rapporterar Aftonbladet.
Nordea nekade henne ersättning. Hon anmälde då banken till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, men även där fick hon avslag.
Nu har hon tagit hjälp av den tidigare bedrägeripolisen Stefan Stråhle och kräver att banken ska ersätta henne.
Missa inte: 72 kvadrat i Alperna – för 496 000 kronor: ”Kostar mindre än en bil”. Dagens PS
Domen som förändrade läget
Tidigare kunde banker ofta hänvisa till att kunden hade hanterat sitt BankID felaktigt. Men Högsta domstolen slog 2022 fast att kunden normalt ska ersättas när någon annan har genomfört transaktionerna.
Om kunden har varit grovt försumlig kan den själv få stå för en del av förlusten, som mest 12 000 kronor. För att kunden ska bära hela förlusten krävs att banken visar att agerandet varit särskilt klandervärt.
Det innebär inte att alla tidigare beslut automatiskt varit felaktiga. Däremot kan många som tidigare fått nej ha anledning att begära en ny prövning.
Enligt polisens egen statistik kan det röra sig om runt 30 000 kunder som begärt ersättning före domen och fått nej.
”Det är framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om särskilt många känner till den här HD-domen”, sa Cecilia Tisell, Konsumentombudsman, till Svenska Dagbladet i fjol.
”Tusentals drabbade kan ha rätt”
Stefan Stråhle arbetade tidigare med att utreda bedrägeribrott i Stockholm. Efter pensioneringen startade han Brottsofferbyrån som hjälper drabbade att rikta krav mot bankerna.
Hittills har han hjälpt ett 20-tal personer. I flera fall har bankerna accepterat kraven när de fått ta del av hela utredningen. Sex ärenden har gått till domstol innan banken gått med på förlikning.
”Tusentals drabbade kan ha rätt att få sina konton återställda. Jag tycker att det är bedrövligt att inte bankerna gör det här självmant. De här människorna har blivit lurade av bedragare. Nu blir de bedragna en gång till”, säger Stråhle till Aftonbladet.
Läs också: Buffett: ”Jag kan vara en av de tio mest tursamma”. Realtid
