Att ta steget ut i vuxenlivet har blivit svårare för Sveriges unga. En ny rapport från Hyresgästföreningen visar att bostadsmarknaden sätter stopp för ungas planer, både när det gäller att flytta hemifrån och att bilda familj.
Sverige svårt för unga – var femte fast i föräldrahemmet
Matilda Habbe
Uppdaterad: 23 sep. 2025Publicerad: 23 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Att bostadsmarknaden är svår för unga är förvisso ingen nyhet. Vi har tidigare kunnat konstatera att två av tre personer under 18 år är oroliga för hur de ska kunna bo i framtiden. Bland unga vuxna mellan 25 och 34 år är siffran hela 70 procent.
Därtill ser var tredje person under 25 blancolånet – lån utan säkerhet – som enda vägen in på bostadsmarknaden.
ANNONS
Nu visar en ny rapport, Unga vuxnas boende 2025, att 21 procent av alla unga vuxna mellan 20 och 27 år fortfarande bor kvar hos sina föräldrar. Något som inte nödvändigtvis hade behövt vara ett problem, om inte 90 procent av dem menar att de bor där ofrivilligt.
“Att vara ung i Sverige idag är att fastna i evighetslånga bostadsköer, ockerhyror och svartkontrakt. Vi pratar om väldigt små chanser till ett tryggt hem”, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, i ett pressmeddelande.
Familjedrömmar på paus
Rapporten visar också att bostadsläget påverkar stora livsval. En tredjedel av de unga vuxna tvekar inför att bilda familj på grund av bostadsmarknaden. Nästan 400 000 unga oroar sig för att de inte ska hitta någonstans att bo i framtiden.
“Tänk att var tredje ung i Sverige tvekar inför att bilda familj för att bostadsmarknaden fungerar så pass dåligt. Det pratas mycket om att barnafödandet minskar i Sverige, och vår rapport visar att bostadsmarknaden är en stor del av problemet”, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande.
ANNONS
Senaste nytt
Rekorddyrt och diskriminering
ANNONS
Ekonomin är en stor tröskel. En fjärdedel av de unga uppger att de är osäkra på sin inkomst.
Dessutom framkommer det att 8 procent av unga med utländsk bakgrund upplevt diskriminering eller trakasserier i samband med bostadssökande – mer än dubbelt så vanligt som bland andra grupper.
En respondent beskriver situationen så här i rapporten:
“Efter att ha bott i andra hand och flyttat var sjätte månad i 4,5 år köpte jag en bostadsrätt med ett arv och min pappa som låntagare. Det är ett privilegium att kunna göra det och det är långt ifrån alla som kan det”.
Störst problem i storstäderna
Geografiskt är skillnaderna stora. I Stockholm bor nästan var tredje ung vuxen kvar hemma. I Göteborg gäller det en fjärdedel. Malmö sticker däremot ut i motsatt riktning – där har andelen hemmaboende minskat från 28 procent år 2019 till 15 procent i dag.
Samtidigt har inställningen till att bo hemma förändrats. Allt färre unga accepterar situationen; nio av tio hemmaboende säger nu att de vill flytta så snart det går.
Hyresgästföreningens krav
Hyresgästföreningen pekar på flera åtgärder som kan vända utvecklingen. Bland annat vill organisationen se förmånliga statliga bygglån, förstärkta bostadsbidrag och att kommunerna låter behov väga tyngre än kötid i bostadskön.
ANNONS
“Vi ser en normalisering av hemmaboendet. Allt fler unga bor kvar hemma längre och det riskerar att bli det nya normala, fast ingen egentligen vill ha det så”, säger Ola Palmgren.
Rapporten är den 15:e i ordningen sedan starten 1997 och bygger i år på enkätsvar från 5 381 unga vuxna i hela landet.
Vill du veta var i Sverige unga faktiskt har råd med bostad? Då kan vi slå ett slag för den här listan.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
Ledarskapsevent - Beteendeförändring
Hur förändrar man beteenden? Emma Holmgren delar med sig av en forskningsbaserad modell för att skapa nya vanor.
Läs mer och boka
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS