Nu har forskarna analyserat varför svenskarna väntar med barn eller väljer bort familj. Vi låter karriären gå före barn, är beskedet.
Svenskar väljer karriären före barn
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 21 aug. 2025Publicerad: 21 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Barnafödandet är historiskt lågt i Sverige. Nu har demografen Martin Kolk vid Stockholms universitet tillsammans med Åbo akademi och Institutet för framtidsstudier analyserat varför.
Kolk menar att arbetsliv, karriär och livspussel är vad som står i vägen för fler barn.
”Mycket tyder på att barnafödande har blivit ett planerat projekt där alla bitarna ska hamna på rätt plats. Du ska ha en hög inkomst och en bra bostad och rätt partner”, säger Martin Kolk hos Arbetsvärlden.
Kolk ser en förändring under de senaste decennierna.
”Om man går tillbaks några decennier så var barn någonting man mer hade utan att tänka så mycket på. Det var mer någonting man förväntade sig att livet skulle ha och så hade man det”, säger forskaren.
”I dag prioriterar men i högre grad annat i livet som självförverkligande och karriär och liknande”.
Skaffa barn? Det ska du inte göra i det här landet. Dagens PS
Mer ojämlikt i dag
Bakom de förändrade värderingarna finns även det faktum att Sverige i högre grad blivit ett mer ekonomiskt ojämlikt samhälle.
ANNONS
”I en svensk kontext så har vi sett större socioekonomiska ojämlikheter. Då kan man ju tänka sig att det blir viktigare för välbefinnandet att investera i karriär och utbildning så att man befinner sig högre upp i pyramiden”.
ANNONS
Senaste nytt
Barnafödandet polariserat
Det finns en tydlig jämlikhetsaspekt i vilka som får fler barn i dag, menar Martin Kolk.
”Barnafödandet har blivit mer polariserat. En större andel barn föds i höginkomstgruppen som är väletablerad. Vi ser färre barn i gruppen med lägre socioekonomisk status”, konstaterar han.
”Det verkar som att människor som är mer pressade av livet har färre barn, vilket de inte var på samma sätt om vi går tillbaka 30-40 år i tiden. Då såg vi inte så stora skillnader i barnafödandet mellan de här grupperna”.
Martin Kolks förslag är att kraftigt höja barnbidraget och samtidigt beskatta det. På så vis skulle både ekonomiskt svagare och unga föräldrar, som ännu inte nått höga löner, få bättre förutsättningar.
”Huvuddelen av barnafödandet sker mellan 22 och 37 års ålder medan vi generellt tjänar mindre i 20-årsåldern jämfört med 50- och 60-årsåldern”, förtydligar Martin Kolk.
Bättre välfärd är vägen
ANNONS
Bättre välfärd är även receptet för länder som Sydkorea, Japan och vissa europeiska länder, menar forskaren.
”Det är ju också ganska tydligt att i länder som har ett väldigt intensivt arbetsliv och där det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som i Sydkorea och i Spanien och Italien, där ser vi ännu mer av ett senare barnafödande än vi ser i Sverige. Vi har kanske ett lite mjukare arbetsliv”, funderar Kolk.
”Det första de länderna behöver göra handlar om att bygga de välfärdssystem som vi redan har i Sverige, som möjliggör familjebildning och arbete samtidigt”.
Hjälp barnen att köpa bostad – så gör du. Dagens PS
Sveriges barnkris – ingen vet vad som hjälper. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS