Att åka på skidsemester på sportlovet i den svenska fjällvärlden har blivit en ekonomisk omöjlighet för många familjer.
Skidsemester har blivit lyx – "det är hjärtskärande"
Priserna för en vecka i de svenska fjällen har skjutit i höjden och skapat en tydlig ekonomisk barriär. För många hushåll handlar det inte längre om att spara in på småsaker, utan om att skidsemestern helt enkelt har blivit en lyx förbehållen en välbeställd elit.
Läs också: Skidveckan allt dyrare – här är familjerna som får betala mest DagensPS
Skidsemester bara för en elit
Poddaren och entreprenören Ann Söderlund, som själv är fembarnsmamma, beskriver en verklighet där utgifterna för liftkort, skidhyra, boende och mat snabbt rinner iväg till summor som är svåra att motivera för en vanlig familj. Hon lyfter fram att den traditionella svenska fjällsemestern, som tidigare var något av en folksport, har förvandlats till en statusmarkör.
”Vi håller på att skapa en elitism inom skidåkning och för mig är det hjärtskärande”, säger hon i SVT:s Ekonomibyrån.
Läs vidare: Skidresan blir dyrare – här åker du fortfarande billigt DagensPS
Kostnadschock för barnfamiljer
Enligt de beräkningar som presenteras krävs det en betydande inkomst för att täcka de grundläggande behoven under en vecka i snön. Boendepriserna under populära lovveckor når nivåer som kan motsvara flera månadslöner för en genomsnittlig löntagare. När man dessutom lägger till utrustning och de stadigt stigande priserna på liftkort blir kalkylen omöjlig för många.
Ett dagskort för att åka skidor i Lindvallen i Sälenfjällen kostar i år nära 700 kronor under den mest populära av sportlovsveckan, vecka 9. För sex år sedan kostade samma liftkort drygt 400 kronor, framgår det.
Skistar (börskurs) är den största aktören på marknaden och äger bland annat anläggningen i Sälen.
Skistars vd: Därför kostar det mer
Prisökningarna kan enligt Skistars vd Stefan Sjöstrand till viss del förklaras med att det numera är hårdare tillståndskrav för att få bedriva en skidanläggning. Där till nämner han kortare snösäsonger som en utmaning.
”Köper man ett liftkort så vill vi ju givetvis att man ska ha snö under skidorna och därför investerar vi också jättemycket i olika typer av snösystem”, säger Sjöstrand i Ekonomibyrån.
Uppförsbacke för många hushåll
Söderlund reflekterar över den press som skapas när sociala medier fylls av bilder från skidbackarna, samtidigt som en stor del av befolkningen tvingas prioritera bort resan på grund av inflation och ökade levnadskostnader. Frågan hon ställer sig är hur det ens är möjligt för vanliga familjer att få ekvationen att gå ihop i dagens ekonomiska klimat.
Utvecklingen pekar mot en framtid där utförsåkning i Sverige riskerar att bli en aktivitet enbart för de mest välställda, medan den breda massan får stanna hemma.
Läs mer: Här får du mest skidåkning för pengarna 2026 DagensPS
Missa inte: Bojkotta dyra skidresor – så blir nöjet en prissuccé E55
