En växande skara svenskar lockas in i slutna chattgrupper på sociala medier. Där lämnas de kvar med enorma förluster.
Se upp: Hon förlorade över 100 000 kronor på två timmar


Mest läst i kategorin
“Julia”, småbarnsmamma, förlorade över 100 000 kronor på två timmar. Hon hade blivit kontaktad av en person som utgav sig för att vara aktieexpert. I en sluten chattgrupp delades tips som först verkade trovärdiga: små insatser växte snabbt och tilliten ökade.
Men när hon till slut satsade över 100 000 kronor i ett amerikanskt bolag rasade aktien med nästan 90 procent.
”Det var ju som att få ett slag i ansiktet och jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig eller vem jag skulle berätta för”, säger hon till TV4 Nyheterna.
För Julia blev det inte bara en ekonomisk förlust utan också ett hårt slag mot tilliten.
”Man tvivlar på sig själv, man tvivlar på sina medmänniskor. Man blir lite sluten i och med att man tappar tilltro till folk. Är det så här lätt att luras?” säger hon.
Aktier i mindre bolag – så går bluffen till
Bedrägeriet kallas ”pump and dump”. Förövarna sprider falsk eller vilseledande information i chattgrupper och får småsparare att köpa aktier i mindre, okända bolag. När kursen stiger säljer bedragarna sina innehav, och kursen rasar. Småspararna lämnas kvar med förluster.
Finansinspektionen har sett en ökning av samtal från konsumenter som drabbats.
”Dra öronen åt dig om du blir kontaktad av någon du inte känner som ger dig aktietips, även om personen till synes är en känd profil. Se alltid till att du vet vad du investerar i och tro aldrig på något som låter för bra för att vara sant”, säger Peter Hallström, senior finansinspektör på FI, i ett pressmeddelande.

Senaste nytt
Ofta “kändisar” på sociala medier
För att locka in fler använder man ofta fejkprofiler av kändisar på sociala medier.
I augusti kollapsade exempelvis aktiekurserna i de amerikanska bolagen Fly-e och Cuprina – två lågt omsatta aktier som bedragarna drivit upp för att sedan sälja av.
Då använde man sig av finansprofilen Günther Mårders namn.
”Allting har varit bluff. Vi vet inte vilka som står bakom, men de har använt våra ansikten”, säger Mårder till SVT Nyheter.
Han berättar att många personer har sökt upp honom i tron att de haft kontakt i chattgrupperna.
”Det är enormt sorgligt. Jag har pratat med väldigt många personer som har sökt kontakt med mig i tron om att vi har haft kontakt i de här whatsapp-grupperna”.
Internationella nätverk bakom
Enligt FI är bedrägerierna både sofistikerade och internationellt organiserade.
”De här bedrägerierna görs ju dels väldigt sofistikerade, men de görs ju också på en industriell skala. Så det här har ju en omfattning som vi i Sverige i vart fall inte har sett tidigare”, säger Jimmy Kvarnström, områdeschef på FI, till TV4.
För svenska myndigheter är det svårt att agera eftersom många av aktierna handlas på utländska börser, främst i USA.
”Rent formellt begås brottet i USA, vilket begränsar svenska myndigheters möjligheter att utreda”, säger Kvarnström.
Så känner du igen bluffen
FI pekar på några vanliga kännetecken:
- Du blir inbjuden till en chatt där aktietips delas.
- Först handlar tipsen om välkända bolag som faktiskt går upp.
- Sedan kommer tipset om ett litet, okänt bolag.
- Du lockas med löften om snabba och stora vinster.
- När du köpt säljer förövarna av – och kursen rasar.
Inte sällan blir offren kontaktade en andra gång, med löften om ”hjälp” att få tillbaka pengarna – ännu ett steg i bedrägeriet.
FI:s uppmaning
Bedragarna riktar sig ofta mot svenskar via sociala medier, men aktierna är nästan alltid utländska. FI manar därför till extra försiktighet.
”Bedragare hittar hela tiden nya metoder. Nätmäklare och andra aktörer på marknaden har ett stort ansvar att göra vad de kan för att skydda sina kunder från bedrägerier”, säger Hallström.
Här kan du läsa mer om bedrägeritrender på sociala medier.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Hur förändrar man beteenden? Emma Holmgren delar med sig av en forskningsbaserad modell för att skapa nya vanor.