Se upp: Då säger banken nej till din framtidsfullmakt 

Olika från bank till bank 

I dag vittnar bankkunder om frysta konton, motstridiga besked och en osäkerhet kring vad som egentligen gäller – trots att fullmakten följer lagen.

En genomgång från Privata Affärer visar att de svenska storbankerna tolkar reglerna olika, ibland till och med från kontor till kontor.

Olika banker – olika regler

Privata Affärer har skickat en enkät till Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank för att få klarhet i hur framtidsfullmakter hanteras. Resultatet visar att bankerna saknar en gemensam linje, något som skapar stor förvirring för kunderna.

“Att bankerna inte har en gemensam policy för hur de hanterar framtidsfullmakter är olyckligt. Det gör det väldigt förvirrande för kunderna när det är olika regler som gäller beroende på vilken bank du vänder dig till”, säger Per Näsman, partneransvarig på Familjens Jurist.

Konton frysta trots giltig fullmakt

Ett uppmärksammat fall gäller en man i Hudiksvall vars fru drabbats av Alzheimers sjukdom. Trots att framtidsfullmakten uppfyllde alla lagkrav fick han hennes konton frysta hos Nordea.

På pappret säger bankerna att de godkänner framtidsfullmakter som följer lagen. Samtidigt vittnar kunder om att vissa kontor inte accepterar externa fullmakter alls, utan hänvisar till bankens egna dokument.

Läs även: Så undviker du ekonomiskt kaos när en anhörig blir sjuk. Dagens PS

“Demensförbundets blankett höll inte”

Nordea är den enda storbanken som har tagit fram en egen framtidsfullmakt. Banken skriver i sitt svar: ”Vi som bank kan, får eller vill inte ge tillgång till en persons ekonomi på felaktiga grunder. För att underlätta har vi därför tagit fram en egen blankett för framtidsfullmakter som våra kunder kan använda sig av”.

Redan i mars rapporterade Senioren om Katarina Magnusson från Kungsbacka som upprättade en framtidsfullmakt 2019 med blanketter från Demensförbundet. Men när hon tog kontakt med Nordea fick hon veta att banken inte accepterade dokumentet. 

“Jag tog kontakt med Nordea som är den bank jag har mest relationer till. Banktjänstemannen meddelade då att de inte godtog våra framtidsfullmakter, eftersom de inte utfärdats enligt bankens egen mall. Demensförbundets blankett höll inte, enligt Nordeas medarbetare”, berättar hon. 

Digitala lösningar saknas

Ett annat hinder är den digitala tillgången. Samtidigt som bankkontor stängs kräver vissa banker att fullmakten visas upp i original vid varje besök.

Handelsbanken och Nordea gör, enligt Per Näsman, en strängare tolkning av lagen. SEB uppger att fullmaktshavaren måste infinna sig på kontor “för att inleda en process”. Banken skriver också: “För mer omfattande hantering av ekonomin hänvisar vi normalt till god man eller förvaltare”.

Swedbank svarar mer generellt: “Det beror på om det finns en fullmakt på plats och i så fall av vilken typ”.

“Det gör det svårt för kunderna att förstå vad som gäller”, konstaterar Per Näsman.

“Inte bra med så diffusa besked” 

I slutändan riskerar ett juridiskt verktyg som var tänkt att skapa trygghet i stället att bli ännu en källa till osäkerhet. 

“Vi är tusentals som är födda på 1940-talet och många av oss har säkert framtidsfullmakter liggande för säkerhets skull. Men det verkar ju inte riktigt så enkelt att veta om de går att använda”, säger Katarina Magnusson till Senioren. Hon avslutar: 

“Det är inte bra med så diffusa besked. För när framtidsfullmakten väl behövs är det viktigt att den går att använda. För då är det ju för sent att ändra något”. 

Läs också: Många svenskar kan få bättre ekonomi – ändå låter de bli. Dagens PS