Kortet fungerar inte, Swish ligger nere och internetbanken är otillgänglig. Ett osannolikt scenario? Inte alls, menar experter – och varnar för att Sverige är illa förberett på en vardag utan digitala betalningar.
Så sårbara är svenskarna vid kris


Mest läst i kategorin
Sett över tid har uttagen av kontanter minskat med i genomsnitt tio procent per år.
Under andra halvåret 2024 tog svenskarna ut i genomsnitt 396 kronor per person och månad. Det är en minskning med sju procent jämfört med hösten 2023, visar en undersökning från Bankomat.
Samtidigt minskar antalet fungerande bankomater. Antalet platser där svenskar kan ta ut pengar har minskat med 20 procent på 5 år.
Med färre kontanter i omlopp och allt färre platser att ta ut pengar på räcker det med ett avbrott i kort- eller Swishsystemet för att vardagen ska stanna.
“Störningar i betalsystemet kan uppstå på en sekund”, säger Stefan Johansson på kontanthanteringsföretaget Loomis, till Göteborgs-Posten.
Missa inte: Det här ses som största hotet mot Sverige just nu. Dagens PS
“Påverkas oss fundamentalt”
Johansson menar att vi är så vana vid att betala med kort och Swish att många riskerar att stå helt utan möjlighet att betala när systemen slås ut.
Enligt Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet, är Sverige extremt sårbart.
”Det skulle påverka oss fundamentalt”, säger han och påpekar att samhället saknar fungerande alternativ när internet inte fungerar.
Senaste nytt
Riksbanken vill införa kontantplikt
Utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle har gått snabbt. För tio år sedan stod kontanter för 25 procent av betalningarna – i dag är siffran nere på 10.
Riksbanken ställer sig därför bakom Kontantutredningens förslag om att införa en kontantplikt för försäljning av livsnödvändiga varor, som mat, medicin och vårdtjänster.
Tanken är att det ska bli lag på att ta emot kontanter i dessa verksamheter, för att inte stänga ute grupper som inte kan eller vill betala digitalt.

Bakgrunden handlar dels om beredskap, sa riksbankschef Erik Thedéen i ett pressmeddelande. Han pekade på det osäkra omvärldsläget, cyberhot och stora strömavbrott som tydliga exempel på att digitala betalningar inte alltid kan tas för givna.
“Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter”, sa Thedéen.
Förutom kontanterna arbetar Riksbanken även med lösningar för offline-betalningar. Tanken är att betalkort ska kunna användas även vid längre störningar i uppkopplingen.
Uttagsautomater räcker inte
Enligt Loomis finns i dag runt 1 800-1 900 uttagsautomater i Sverige.
Det är anpassat efter dagens låga efterfrågan, men skulle snabbt bli en flaskhals i en kris.
”Att fylla dem klarar vi av, men pengarna i dem kommer antagligen att ta slut väldigt fort”, säger Stefan Johansson.
En bekväm befolkning
Trots uppmaningar från Riksbanken och MSB att ha kontanter hemma för en veckas behov är det långt ifrån alla som följer rådet.
Krisexperten Joeri van Laere vid Högskolan i Skövde menar att Sverige behöver öva mer på scenarier där vardagliga funktioner slås ut – precis som vi gör brandövningar.
“Hela poängen med det är att skapa ett lugn när det väl händer. I dag fastnar vi för mycket i tekniska lösningar”, säger han till GP.
Samtidigt pekar Johansson på svenskarnas bekvämlighet.
”Vi svenskar är ganska bekväma. Då kommer vi som är vana att betala med kort stå utan kontanter”, säger han. “Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har på kontot. Har du dina tillgångar i en bank som inte har kontanter blir du utan pengar om sedlarna i uttagsautomaterna är slut”.
Läs också: Sverige sämst i Norden – men nu får svenskarna pengar. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.