Den växer i det tysta och riskerar att bli en tung börda för både dagens och morgondagens skattebetalare. En ny rapport visar att pensionsskulden i Sveriges kommuner och regioner nu passerat 600 miljarder kronor.
Pensionsskulden skenar – kan leda till höjd skatt


Mest läst i kategorin
Rapporten, som kommer från Skandia, visar att den samlade pensionsskulden har vuxit med omkring 60 miljarder på bara tolv månader. Totalt uppgår den nu till drygt 600 miljarder kronor. Det gör skulden till en av de största ekonomiska utmaningarna för landets kommuner och regioner.
”Tittar man på totalsummorna så handlar det om väldigt stora belopp som riskerar att vältras över på kommande generationer. Vissa kommuner och regioner har en plan för hur dessa skulder ska hanteras, men tyvärr är det alltför få som har en färdig lösning”, säger Greger Gustafson, affärsansvarig Offentlig affär på Skandia, i ett pressmeddelande.
En dold skuld
Pensionsskulden är det som kommuner och regioner är skyldiga sina nuvarande och tidigare anställda i form av intjänade tjänstepensioner. Det är alltså pengar som redan har tjänats in och som ska betalas ut framöver.
En stor del av skulden ligger dessutom utanför balansräkningarna, vilket gör att den inte syns lika tydligt i de officiella redovisningarna. Det kan få konsekvensen att den verkliga ekonomiska tyngden underskattas.

Läs även: Här är Sveriges nya fattigpensionärer: “Antalet ökar”. Dagens PS
Senaste nytt
Färre ska bära en växande skuld
Problemet blir än mer påtagligt av att befolkningen minskar i hälften av Sveriges kommuner. När färre människor i arbetsför ålder ska vara med och betala blir bördan för kommande generationer ännu tyngre.
”Utan en tydlig finansiell plan riskerar de växande pensionsskulderna att bli en gökunge som tränger ut andra välfärdssatsningar som vård, skola och omsorg. Därför är det så viktigt att synliggöra hur verkligheten ser ut”, säger Gustafson.
Missa inte: Här är världens bästa land att pensionera sig i. Dagens PS
Risk för skattehöjningar
Om skulden fortsätter växa utan att mötas av tydliga finansieringslösningar finns en risk för både skattehöjningar och tuffa prioriteringar i välfärden.
Kommunerna kan avsätta pengar i särskilda pensionsfonder eller använda marknadslösningar, men enligt Skandia är det långt ifrån alla som har en genomtänkt strategi.
”Utan en tydlig plan för finansieringen av pensionsskulden kan kommuner tvingas till skattehöjningar eller smärtsamma investeringsprioriteringar”, varnar Gustafson.
En växande tickande bomb
Skandia har följt pensionsskuldernas utveckling i över ett decennium. Syftet med rapporten är att öka kunskapen och sätta problemet i ett sammanhang.
Slutsatsen är: utan långsiktiga finansiella planer riskerar pensionsskulden att bli en tickande bomb som på sikt hotar både välfärdens finansiering och kommunernas ekonomi.
”Vår förhoppning är att fler beslutsfattare inom kommuner och regioner inser allvaret och behovet att arbeta fram finansiella planer för när och hur pensionsskulderna ska finansieras”, skriver Skandia.
Läs också: Dolda pensionsskulden: 300 miljarder. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

I Sverige kostar floppade projekt många miljarder. Ofta går det fel redan från början. Undvik detta och delta i kostnadsfritt event där vi med enkla verktyg ger dig tips och råd hur du ska undvika att floppa.