En ny rapport från SPV visar ett historiskt trendbrott på svensk arbetsmarknad. Nu stannar rekordmånga statsanställda kvar i arbete.
Historiskt skifte: Rekordmånga stannar kvar i arbete
Matilda Habbe
Uppdaterad: 09 juni 2025Publicerad: 09 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
För bara några år sedan var det ovanligt för statsanställda att jobba efter 67.
Sedan höjdes LAS-åldern – först till 68 år 2020 och därefter till 69 år 2023 – och bilden förändrades drastiskt.
Med nya pensionsåldrar, längre arbetsliv och ett växande intresse för att planera sin pension smart, ritas bilden av pensionering i Sverige om.
Tidigare låg antalet statsanställda över 67 år stadigt på runt 100 personer. Nu har det ökat till över 2 000 personer – en ökning med 1900 procent. Det visar SPV:s nya statistikrapport.
Nästan var tredje väntar med pensionen
Det är inte bara fler som jobbar längre. En växande skara statsanställda väljer dessutom att ta ut sin pension senare.
Andelen statsanställda som börjar ta ut tjänstepensionen vid 67 års ålder eller senare har mer än fördubblats på fyra år – från 15 procent år 2020 till 31 procent under 2024.
Samtidigt är det färre som går i pension före 65. Den andelen har sjunkit från 35 till 26 procent. Framför allt är det betydligt färre som slutar vid 61-62 års ålder, sedan den lägsta uttagsåldern för allmän pension höjdes till 63 år.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Universitetsanställda jobbar längst
Hur länge man jobbar varierar stort beroende på yrkesområde.
Inom Utbildning, som omfattar till exempel universitetslärare, väntar nästan hälften (49 procent) till 67 år eller mer innan de går i pension.
Inom Samhällsskydd och rättsskipning, där polis och domstolar ingår, är det tvärtom: där går bara 18 procent i pension efter 67. Hela 40 procent väljer istället att sluta före 65.
Läs även: Så påverkas hjärnan av för mycket arbete. Dagens PS
Fler kvinnor jobbar längre
Tidigare var det vanligast att män drog ut på pensioneringen. Men könsskillnaden minskar snabbt.
År 2008 var 67 procent av dem som jobbade vidare efter 67 män. Idag är det nästan jämnt fördelat mellan kvinnor och män, 52 respektive 48 procent.
Lägre inkomst – längre arbetsliv?
ANNONS
Ytterligare en förändring är att personer med lägre inkomster väntar längre med att ta ut pension än tidigare. Det är en tydlig vändning jämfört med innan 2019.
En möjlig förklaring är lanseringen av Uttagsplaneraren på minPension, som gör det tydligare hur mycket man tjänar på att vänta – något som gynnar låginkomsttagare extra mycket.
“Innan 2019 var förhållandet motsatt, att fler personer med högre löner tog ut sin tjänstepension efter att de fyllt 67 år”, säger Helén Högberg, statistiker på SPV.
Att vänta lönar sig
Att fler statsanställda skjuter upp pensionen är förvisso inte helt märkligt.
Går du tidigt i pension blir beloppet du får ut varje månad lägre, eftersom pengarna ska räcka under fler år. Du får dessutom färre år med inbetalningar till pensionen.
Enligt minPension kan en person med 28 000 kronor i lön få omkring 2 000 kronor mindre i månaden om hen tar ut pension vid 63 i stället för 65. Skatten är dessutom ofta högre för yngre pensionärer, eftersom jobbskatteavdraget försvinner. Från och med januari det år man fyller 67 år sjunker skatten på pension.
Det innebär att den som orkar och har möjlighet att arbeta något år till kan få betydligt mer i plånboken – livet ut.
Läs också: “Hemarbete är inte riktigt arbete”. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS