Svenskar lever allt längre, föder färre barn, börjar jobba senare och sjukskriver sig oftare. Allt det här ökar trycket på pensionssystemet.
Expert: Svenskar måste jobba mer och längre
Stommen i det svenska pensionssystemet är att de som i dag arbetar finansierar pensionerna för dem som gått i pension, det skriver Svenskt Näringsliv.
Eftersom pensionssystemet bygger på livsinkomsten måste tillräckligt många arbeta tillräckligt mycket och tillräckligt länge för att pensionerna inte ska minska.
Flera trender i samhället verkar dock nu i motsatt riktning och det ökar pressen på pensionssystemet.
Färre arbetade timmar
Forskare varnar för att Sveriges åldrande befolkning, det minskande barnafödandet och det faktum att svenskar studerar längre, börjar jobba senare och sjukskriver sig oftare ökar pressen på vårt pensionssystem, dessutom är arbetslösheten hög.
Allt det här tillsammans ger färre arbetade timmar och det ger i sin tur lägre inbetalningar till pensionssystemet.
Pensionssystemets största utmaning är att färre barn föds samtidigt som livslängden ökar, det är visserligen konstrurerat för att klara sådana demografiska förändringar, men när försörjningskvoten blir för hög aktiveras bromsen, som automatiskt sänker pensionerna.
Försörjningskvoten
Försörjningskvoten visar hur många personer som varje yrkesverksam ska försörja.
”Den demografiska försörjningskvoten utgår ifrån att alla i arbetsför ålder, 20–64 år, arbetar. I verkligheten är det långt ifrån så eftersom en betydande del av arbetskraften inte har en sysselsättning”, skriver Ekonomifakta.
När måttet justeras så att enbart de som faktiskt arbetar räknas in blir bilden av försörjningsbördan för yrkesverksamma mer rättvisande. Det måttet kallas för den sysselsatta försörjningskvoten.
Den sysselsatta försörjningskvoten visar antal personer yngre än 20 år och äldre än 64 år, per 100 sysselsatta personer i arbetsför ålder, alltså 20-64 år. År 1987 var den sysselsatta försörjningskvoten 86,3, år 2024 var den 94,7.
Blir inte fler och rikare
I mitten av 1990-talet, när pensionssystemet sjösattes, växte Sveriges befolkning, produktiviteten ökade och varje generation var större och rikare än den föregående.
Den ekonomiska logiken byggde på att vi skulle ha ständig tillväxt, men i dag förds rekordfå barn, vår livslängd har ökat kraftigt och produktivitetsökningen är svag.
Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att alla sammanlagt kommer behöva arbeta mer under sina liv.
Hon menar att det är obalansen mellan antalet pensionärer och antalet yrkesverksamma som sätter störst press på pensionssystemet och enligt henne gäller inte längre den tidigare logiken att varje generation kan räkna med att bli rikare än den tidigare.
Pensionerna kan bli lägre
Politiken måste välja mellan att höja skatter, sänka pensioner eller få fler att arbeta längre och den modell som Sverige valt har en automatisk anpassning.
Genom bromsen justeras pensionernas nivå efter ekonomiska förhållanden och livslängd i stället för att politiker i efterhand behöver besluta om skattehöjningar eller nedskärningar.
”Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ’kakan’ är när de går i pension”, säger Johanna Wallenius till Svenskt Näringsliv.
Det finns risk att pensionerna gradvis blir lägre om den demografiska utvecklingen fortsätter i samma takt som nu.
”Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre”, säger Johanna Wallenius till Svenskt Näringsliv.
Höjd riktålder räcker inte
Pensionssystemets hållbarhet påverkas dock inte bara av demografin, senare inträde på arbetsmarknaden, ökade sjukskrivningar och ett ökat användande av andra trygghetssystem påverkar också.
”Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem”, säger Johanna Wallenius till Svenskt Näringsliv.
Hon menar att höjd riktålder för pension därför inte räcker och att det är viktigare att skapa starka och tydliga incitament för dem som kan arbeta längre, vilket pensionssystemet gör genom att du får lägre pension om du lämnar arbetslivet tidigt.
För att pensionsnivåerna ska upprätthållas behöver unga komma in på arbetsmarkanden tidigare, kvinnors pension påverkas dessutom av att de ofta arbetar deltid i perioder och det påverkar deras livsinkomst och i slutändan deras pensioner.
Om pensionerna även framöver ska kunna upprätthållas krävs ett längre och mer sammanhängande arbetsliv, skriver Svenskt Näringsliv.
Läs mer på Dagens PS: Lämna jobbet innan 67? Så slår det mot plånboken
Läs mer på Realtid: Tidsbomb i svenskt näringsliv: 210 000 företagare nära pension
Läs mer på E55: Svenska kronan svek pensionsspararna
