Många gör fel när de försöker ta kontroll över sin ekonomi

Kaos eller järnkontroll – båda leder fel

En del reagerar på ett överdrivet spenderande genom att ge upp helt. Vickery beskriver det som ett kaosläge, där tanken blir: “Jag har redan misslyckats, så jag kan lika gärna gå hela vägen”.

Den andra ytterligheten är det motsatta: extrem kontroll. Ett strikt budgetschema där varje krona är låst och där det inte finns något utrymme för nöjen eller spontana utgifter.

“Mycket av den överväldigande känslan och den dåliga psykiska hälsan uppstår när människor bara studsar mellan de två ytterligheterna”, säger Vickery till CNBC. 

Enligt henne är det just detta pendlande som gör att ett överdrivet spenderande – och i förlängningen skulder – tenderar att fortsätta, även när viljan att förändra finns.

Det viktigaste är anpassningsförmåga

Enligt Vickery är den avgörande faktorn för att minska spenderandet varken hårdare regler eller total frihet – utan anpassningsförmåga.

“Anpassningsförmåga är det som är viktigast”, säger hon och förklarar att både struktur och flexibilitet behövs för att skapa hållbara konsumtionsvanor.

Hon varnar särskilt för alltför restriktiva budgetar. Risken är stor att de inte håller i längden, vilket i sin tur kan leda till ett bakslag där konsumtionen i stället ökar igen.

Målet är heller inte att alltid vara perfekt balanserad.

“Perfektion är inte något som är hälsosamt att försöka upprätthålla för alltid”, säger Vickery.

Självkännedom viktigare än kalkylblad

I stället lyfter hon fram självinsikt som en nyckel till bättre privatekonomi.

“Självmedvetenhet är din superkraft”, säger hon och pekar på vikten av att förstå vad som triggar överkonsumtion, eller i vissa fall överdriven återhållsamhet.

Känslor som ångest, nedstämdhet och stress kan göra att människor använder konsumtion som ett sätt att skapa kontroll, särskilt när annat i livet känns osäkert.

“När vi försöker kontrollera beteendet utan att ta itu med det underliggande behovet eller den undertryckta känslan, fortsätter cykeln”, säger Vickery.

Byt beteende – inte bara utgift

När dina triggers väl är identifierade handlar nästa steg om att styra om beteendet snarare än att bara försöka stoppa det.

Om shopping till exempel används för att hantera stress eller tristess kan det enligt Vickery vara mer effektivt att ersätta beteendet med något annat, som rörelse, andningsövningar eller enkla metoder för att komma tillbaka till nuet.

För den som har stora problem med sin konsumtion kan det också vara klokt att söka hjälp hos både ekonomiska och psykologiska rådgivare, råder Vickery som i slutändan menar att pengar inte bara handlar om matematik – utan lika mycket om känslor.

Läs också: Barnens sparpengar kan kräva särskild kontroll. Realtid