Så kom den äntligen ut i ljuset, regeringens höstbudget fylld med valfläsk åt i synnerhet barnfamiljer och pensionärer.

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte DagensPS.

En budget som var väntad och där den heta frågan om låga pensioner adresserades. Det är inte så märkligt egentligen då många har sympati med våra äldre och anser att en värdig ålderdom är något som ska erbjudas. Man skulle kunna tänka att samma sak gäller barn och barnfamiljer, men det förefaller inte vara lika självklart. Vad är problemet med barnbidrag?

Pensionärerna har oftast relativt lätt att argumentera för sin sak. De befinner sig i en situation dit vi generellt sett alla ska landa. Och vi vill ju, väl där, inte hamna i den typ av situation som många gjort. (Se förra veckans krönika)

Argumentationen för pensionärernas sak är emotionellt tung. Argument som framförs är exempelvis att ”det var vi som byggde landet” och att ”vi har jobbat ett helt liv”. Vidare har man ju i många fall, när man uppnått en senior ålder, spelat ut sina ekonomiska kort. Det blir väldigt svårt att på egen hand, när merparten av livet har passerat, stärka sin ekonomi. I varje fall när man avancerat in i 70-årsåldern. Detta tillför en empatisk dimension till pensionärernas sak.

”Pensionslobbyn har visat sig vara väldigt kraftfull och det verkar som att den budgeterade sänkningen av skatten för pensionärer har mött lite motstånd och kritik.”

Pensionslobbyn har visat sig vara väldigt kraftfull och det verkar som att den budgeterade sänkningen av skatten för pensionärer har mött lite motstånd och kritik. Värre är det med barnbidragen som på vissa håll väckt och väcker reaktioner. Speciellt nu när en höjning aviserats.

När det gäller höjningen av barnbidragen förefaller man i en del fall tycka att höjningen är omotiverad. Barnfamiljer får ju redan så mycket av samhället och många barnfamiljer, långt ifrån alla dock, skulle ju klara sig utan barnbidrag. Varför ska de som klarar sig ändå ha barnbidrag överhuvudtaget? Det borde behovsprövas tycker några och dess existens ifrågasätts.

Om argumenten för pensionärers sak är emotionell så tillför barnens sak en ny dimension. Barn är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, det är på lite sikt en förutsättning för samhället i stort och inte minst för våra framtida pensionärer. Det är i barnen vi har vår framtid och det är delvis i småbarnsföräldrarnas händer som nuvarande pensionärer lagt sin försörjning. Betydligt mer konkret argumentation.

ANNONS
ANNONS

”Sedan gammalt har man kommit fram till att samhället i stora drag sparar på att inte behovspröva barnbidraget eftersom proceduren kring detta skulle bli kontraproduktiv, eller på ren svenska för dyr.”

Sedan gammalt har man kommit fram till att samhället i stora drag sparar på att inte behovspröva barnbidraget eftersom proceduren kring detta skulle bli kontraproduktiv, eller på ren svenska för dyr. Dessutom vill man inte stigmatisera barn. Om mina barn genererar barnbidrag men inte dina, riskerar mina barn att bli stämplade som bidragsbarn. Det känns ju faktiskt som ett relevant argument.

Sen är det inte helt sant att barnbidraget inte behovsprövas. Vad man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen. De flesta med barn skickar barnen till förskola eller fritidshem om de går i skolan. Att ha sina barn där är förenat med en avgift, som behovsprövas! Så efter att barnbidraget är utbetalt och avgiften enligt maxtaxa är betald har man i många fall betalt mer än man fick. Det är först när barnen klarar sig själva, utan barnomsorg som barnbidraget är ett faktiskt och reellt tillskott.

Maxtaxa når man i Malmö stad om hushållet har en sammanlagd inkomst på 45.390 kronor per månad, vilket i praktiken innebär att man med två jobbande föräldrar har goda förutsättningar att nå nivån. För första barnet på förskola betalar man sedan 1.362 kronor för första barnet, varpå man sedan får mängdrabatt.

Så sluta gnäll på barnbidraget! För många är bidraget nödvändigt, för andra är det i praktiken obefintligt. De föräldrar som jobbar, får barnbidraget som de sedan skickar tillbaka i avgifter relaterade till sina barn. Detta samtidigt som de månatligen vräker in skattepengar till skola, omsorg och pensionärer. De förtjänar sin höjning oavsett – för nuvarande regering handlar det ändå bara om felräkningspengar.

Det finns generellt ingen annan kategori människor som gör lika mycket för Sverige som småbarnsföräldrarna. En skara hårt arbetande människor, som förutom att hjälpa till med att hålla samhället igång är de som nu bygger Sverige. Och om argumentet om att de som byggde Sverige ska ha lättnad är det ju ingen diskussion om att de som nu bygger landet ska ha det bättre dem med.

”De vars gunst regeringen lyckas attrahera i form av en röst 2018 i och med detta paket är nog mer kortsiktiga egoister snarare än långsiktiga idealister.”

Fast egentligen är den stora frågan varför förbättringar alltid anses komma i formen av bidrag. De vars gunst regeringen lyckas attrahera i form av en röst 2018 i och med detta paket är nog mer kortsiktiga egoister snarare än långsiktiga idealister. För vi begriper väl alla: utan incitament att knega och producera finns det till slut ingenting kvar att fördela.

”Give a man a fish and you will feed him for a day, teach a man how to fish and you will feed him for a lifetime.”