Regeringen vill göra det lättare att köpa bostad. En ny undersökning har tagit reda på var kontantinsatsen kan minska mest.
Kontantinsatsen kapas med hundratusentals kronor – så slår det i ditt län


Mest läst i kategorin
För den som drömmer om att köpa bostad kan framtiden se ljusare ut.
Regeringen föreslår nämligen att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, samtidigt som det skärpta amorteringskravet tas bort.
Om förslaget går igenom – vilket planeras ske 1 april 2026 – behöver bostadsköpare bara lägga in 10 procent i kontantinsats. I dag krävs 15 procent.
Stockholm vinnare
Skillnaden är enorm, särskilt i storstadsregioner.
I Stockholm innebär förslaget att köparen av en genomsnittlig villa skulle kunna lägga in nästan 400 000 kronor mindre i kontantinsats. För en mindre bostadsrätt, som en etta, handlar det om omkring 130 000 kronor mindre.
Här minskar kontantinsatsen för ettor mest (efter Stockholm):
- Västra Götaland: 82 000 kronor mindre
- Uppsala: 81 000 kronor mindre
- Gotland: 75 000 kronor mindre
- Halland: 74 000 kronor mindre
- Skåne: 65 000 kronor mindre
På riksnivå skulle kontantinsatsen för en etta minska med 90 000 kronor och för en villa med cirka 190 000 kronor, enligt siffror från Hemnet.
Här minskar kontantinsatsen för villor mest (efter Stockholm):
- Halland: 224 000 kronor mindre
- Skåne: 197 000 kronor mindre
- Västra Götaland: 193 000 kronor mindre
- Uppsala: 191 000 kronor mindre
- Gotland: 189 000 kronor mindre
Siffror för alla län hittar du här.
Priset kan bli högre
För många unga och förstagångsköpare är beskedet efterlängtat. Men experter varnar samtidigt för att lättnaderna kan få prisdrivande effekter.
“Samtidigt kan det få prisdrivande effekter när köpkraften ökar, vilket i sin tur kan försvåra för framtida generationer förstagångsköpare”, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet.
Enligt Bjurfors kan de nya reglerna “tända ett prisrally” och bidra till en prisuppgång med minst fem procent – kanske mer. Även om förslaget inte träder i kraft förrän 2026, kan det få effekt redan nu, eftersom många väntas agera i förväg.
“Förslaget om ändrade amorteringsregler kan dessutom ge priserna extra skjuts”, säger Bjurfors vd Fredrik Kullman.

Han får medhåll från hushållsekonomen Ola Söderlind på Zmarta, som varnar för att efterfrågan kan öka snabbt.
Även nationalekonomen Fredrik NG Andersson menar att även om inträdet på marknaden underlättas, kan det motverkas av högre priser.
Oro och spekulation på kort sikt
Den långa väntan på att förslaget ska träda i kraft – först våren 2026 – kan också skapa osäkerhet på marknaden.
“Det är olyckligt mot bakgrund av att det skapar avvaktan och risk för inslag av spekulation på marknaden”, säger Erik Holmberg.
I en undersökning från Bjurfors svarar 26 procent att de är positiva till förslaget, medan 20 procent uttrycker oro för stigande priser.
Bland unga mellan 18 och 34 år tror 20 procent att det blir lättare att köpa bostad medan 12 procent befarar ökade skulder.
Läs även: Bomarknaden: Nu är det slut på stigande priser. Dagens PS
Ett steg i rätt riktning?
Trots farhågor om stigande priser tror Fredrik Kullman att förslaget i slutändan är nödvändigt.
“Jag är övertygad om att detta är ett steg i rätt riktning för en bättre fungerande bostadsmarknad”, säger han.
“Om inget görs, kommer bostadspriserna att stiga ändå, och unga kommer knappast få det lättare”.
Läs också: Lista: Så länge behöver du spara till kontantinsatsen. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.