”Det är en väldigt stor subvention och effekten är osäker”, säger en av experterna.

ANNONS

SVT Nyheter berättar att de ledande ekonomerna inte är imponerade på regeringens förslag på arbetsmarknadsåtgärder i vårbudgeten för att få ut utrikes födda i arbete.

Mer än var femte utlandsfödd – som bor i Sverige – är arbetslös.

Det kan jämföras med bara en arbetslös svensk på 25, uppger SVT där Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, konstaterar att det allra största sysselsättningsgapet märks bland utomeuropeiskt födda med låg utbildning.

Staten subventionerar i dag jobb till utrikes födda genom att dels pytsa ut direkta bidrag, dels genom att låta bli att kräva in arbetsgivaravgifter.

Det här är inte tillräckligt för att lösa det omfattande arbetsmarknadsproblemet, anser Lars Calmfors, som efterlyser det kontroversiella förslaget att i stället sänka ingångslönerna generellt för att skapa enklare jobb och därigenom få ut fler i arbete , uppger SVT.

ANNONS
ANNONS

Den svenska modellen fungerar inte som det ser ut i Sverige i dag, slår professorn fast.

SVT konstaterar att båda de förslag som politikerna presenterat, regeringen kallar åtgärden för etableringsjobb medan oppositionen beskriver det som inträdesjobb. Oavsett vilket så handlar det om att staten subventionerar jobben.

” Det är väldigt svårt att se att det kommer att bli några stora volymer. Det brukar det inte bli”, säger Lars Calmfors.

Anders Forslund, biträdande chef IFAU, menar att åtgärden med etableringsjobb är en omfattande subvention med osäker effekt.

”Personer som tar del av den här typen av stöd hade kanske istället skulle kunnat gå in med någon annan typ av stöd som redan finns (och är billigare)”, säger han i SVT-artikeln, där arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, föga oväntat, är positiv till satsningen med etableringsjobb.

ANNONS
ANNONS

Ministern är ”väldigt optimistisk”, deklarerar hon.

När det gäller SD har partiet ett radikalt förslag för att få ut fler utrikes födda i arbete: att helt stoppa asylinvandringen.

Sverigedemokraterna vill även att utrikes födda skaffar sig en gymnasieutbildning i ett bristyrke för att på så vis garanteras arbete efter avslutad utbildning. Där till tycker SD att det är bra med lärlingsyrken och att arbetslösa utan gymnasiekompetens får en minimilön som staten beslutar om under tre års tid, enligt SVT.